Miljöbild från sydostasien med en glad bonde som kramar om sin buffalo.
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Nya sjukdomar som sprids från djur till människa har ofta sitt ursprung i Sydostasien, där många människor lever väldigt nära sina husdjur. Ökad riskmedvetenhet och bättre sjukdomsövervakning visade sig vara faktorer som kan minska riskerna och förbättra levnadsvillkoren för landsbygdens befolkning.

Kristina Osbjer från SLU har i sitt doktorsarbete undersökt hur samspelet mellan djur och människor på Kambodjas landsbygd bidrar till spridningen av sådana sjukdomar.

En miljard insjuknar i zoonoser
De flesta infektionssjukdomar hos människor är zoonoser, dvs. sjukdomar som kan överföras mellan djur och människor. Varje år insjuknar runt en miljard människor i zoonoser, med miljontals dödsfall till följd.

Kambodja är ett av världens högriskområden för uppkomsten av zoonoser och nya infektionssjukdomar. Merparten av invånarna bor på landsbygden, med odling och djurhållning som huvudsakliga inkomstkällor. Djuren används som dragdjur, ger tillgång till kött, mjölk, ägg och naturgödsel och de är en viktig inkomstkälla. I dessa småskaliga jordbruk lever ofta människor och många djurslag nära varandra och djuren saknar som regel inhägnader. Tillgången till sjukvård för människor och djur är ofta begränsad och hygienrutinerna är sällan tillräckliga, vilket ökar risken för zoonoser.

Kristina Osbjer har undersökt om samspelet mellan djur och människor bidrar till spridningen av två viktiga zoonoser: influensavirus, som ger upphov till bland annat fågelinfluensa, och campylobacter-bakterier, som orsakar diarré hos människor. Hon har intervjuat hushåll på Kambodjas landbygd om hygienrutiner, djurhållning och zoonos-kunskap och har tagit prover från människor och livsmedelsproducerande djur.

Riskerar få världsomfattande spridning
I en fjärdedel av hushållen förekom riskbeteenden, såsom att låta djuren gå fritt där människor sover och äter, och att äta sjuka och självdöda djur. Trots detta ansåg endast sex procent av hushållen att det fanns en risk för spridning av zoonoser i deras by. I vissa hushåll fanns bättre kunskaper om zoonoser, men det innebar inte att de var bättre på att undvika riskbeteenden.

Influensavirus påträffades hos lite mer än en procent av provtagna grisar och fjäderfän. Genetiska analyser visade att de var beblandade med influensavarianter som har stor potential för zoonotisk och världsomfattande spridning.

Campylobacter-bakterier påvisades hos nitton procent av barnen under sexton år, jämfört med åtta procent av de vuxna. I djurproverna återfanns campylobacter hos merparten av kycklingarna och grisarna medan det var mindre vanligt hos ankor, kor och duvor. Kristina Osbjer fann flera faktorer som ökade risken för att personer i ett hushåll skulle bära på campylobacter-smitta. Till riskfaktorerna hörde att slakta djur, att låta djuren gå fritt kring människors sov- och matplatser och att äta otillräckligt tillagat kött samt kyckling och fläsk flera dagar i månaden.

Behöver bli mer medvetna
Projektet visar att befolkningen behöver bli mer medveten om vad som ökar risken för att det uppstår zoonoser. Genom riktad provtagning och övervakning av influensavirus och campylobacter kan kunskapen om hur zoonoser sprids förmedlas till regional och nationell nivå.

– Det kan bidra till bättre statliga kontrollåtgärder och biståndsinsatser, vilket i sin tur kan förbättra levnadsvillkoren på Kambodja landsbygd, säger Kristina Osbjer.

 

Kontaktinformation: Kristina Osbjer, kristina.osbjer@slu.se

Länk till avhandlingen.

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera