Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Ledinflammationer är vanliga hos dagens tamgrisar – vilket orsakar både lidande och kassationer vid slakt – och problemen är särskilt stora i ekologisk uppfödning. Orsaken kan vara att grisarna inte är byggda för att tåla de belastningar de utsätts för då de rör sig fritt över stora ytor. Om detta skriver Pernille Engelsen Etterlin i en avhandling från SLU om osteokondros. Hos vildsvin tycks problemen däremot vara mycket små.

Grisar i ekologisk produktion får oftare leder kasserade vid slakt jämfört med grisar i konventionell uppfödning – sår 2015 rörde det sig om 4,9 respektive 0,7 procent av djuren.

Pernille Engelsen Etterlin har i sitt doktorsarbete undersökt om uppfödningsmiljön i dessa två produktionsformer påverkar förekomsten av två orsaker till ledinflammation och hälta: osteokondros (OC)* och rödsjukeartrit. Den första är en rubbning i tillväxtbrosket som är vanlig hos slaktgrisar medan den andra är en bakteriesjukdom.

Skador orsakade av osteokondros, liksom allvarliga former av sjukdomen, var vanligare bland frigående slaktgrisar i flock med tillgång till rastgård, betesmark utomhus och stall med djupströbädd, än bland slaktgrisar i konventionella boxar inomhus. Grisar med mycket och svår OC var mer halta än de med lindrigare OC, men de frigående grisarna var trots det inte mer halta än grisar i boxar.

Frigående grisar påverkas mindre av inflammationen
– Detta var överraskande, säger Pernille Engelsen Etterlin. En förklaring kan vara att frigående grisar är mer aktiva och belastar lederna mer, vilket leder till mer OC. Samtidig stärker motionen muskulatur, senor och skelettvävnad, vilket gör att gången hos de frigående grisarna påverkas mindre av OC.

Resultaten tyder alltså på att hältundersökningar är ett otillförlitligt mått på ledhälsa hos grisar. Sambandet mellan ledkassation och hälta var också svagt.

Blodprover visade att alla grisar i denna undersökning hade antikroppar mot rödsjukebakterien Erysipelothrix rhusiopathiae. Trots detta hittades inga fall av rödsjukeartrit, vare sig hos frigående grisar eller hos grisar i box.

Osteokondros ovanligt hos vildsvin
Vildsvin tillhör samma art som tamsvin, varför förekomsten av OC i hasleden hos vildsvin undersöktes med datortomografi. Få vildsvin visade sig ha OC, vilket kan bero på att de är utsatta för ett evolutionärt tryck där de är beroende av bra ledhälsa för att överleva ute i naturen.

I ekologisk produktion är det ett krav att grisar ska kunna röra sig fritt över större ytor. Avhandlingen tyder på att detta kan leda till sämre ledhälsa hos tamsvin, men resultaten behöver bekräftas i ytterligare besättningar.

– Jag har konstaterat att något i miljön gör att frigående grisar utvecklar mer och allvarligare osteokondros, men eftersom inhysningsmiljön skiljer sig på så många sätt från den i boxar går det inte att peka ut en enskild förbättring som skulle lösa problemen, säger Pernille Engelsen Etterlin. En annan lösning kan vara att hitta en grisras som är bättre anpassad till ekologisk uppfödning.

Osteokondros är en utvecklingsrubbning i skelettet som är vanligast hos snabbväxande djur, främst grisar, hästar och hundar. När skelettet växer bildas först brosk, som sedan förbenas. Vid osteokondros sker inte förbeningen normalt, utan ledbrosket i den drabbade leden förtjockas och dess näringstillförsel försämras. Bitar av brosket kan också lossna, vilket orsakar inflammation och smärta.

Veterinär Pernille Engelsen Etterlin, institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, försvarar sin doktorsavhandling Osteochondrosis in pigs. A study of the effects of free-range housing in a herd of fattening pigs vid SLU i Uppsala, Fredagen den 27 maj 2016, kl 09:15. Plats: Sal Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: PhD Eli Grindflek, Norges miljø- og biovitenskaplige universitet

Mer information: Pernille Engelsen Etterlin 018-67 31 71 eller 070-525 53 43, pernille.etterlin@slu.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera