Tema

Festen befäster pristagaren

Nobelbanketten är gala, glitter och glamour – en medial orgie i sidenklänningar, lyxmenyer och snillen. Festernas fest. Men vad är poängen? Räcker inte pengarna för nobelpristagarna?

– Åtta miljoner kronor – som årets nobelpris ligger på – är inte fy skam, men i regel är pristagarna inte helt utblottade. Symbolvärdet är mer värt än pengarna, säger Gustav Källstrand, historiker och Nobelexpert vid Nobelmuseet i Stockholm.

Nobelpriset är världens mest prestigefyllda vetenskapliga pris. Tack vare sin långa historia och gedigna urvalsprocess – och den höga prissumman redan från start har priset fått sin höga status i forskarvärlden.

Men får många nyblivna nobelpristagare är det en abstrakt och overklig känsla när beskedet kommer i oktober. Då blir själva ceremonin väldigt viktig.

– Från att ha varit relativt okänd ringer plötslig media och man får en massa uppmärksamhet. Ceremonin i konserthuset med medalj från kungen blir då en bekräftelse på förvandlingen.

Så fungerar vi vanliga människor också, menar Gustav Källstrand och drar parallellen till dop och bröllop.

– Först har man en högtidlig ceremoni som markerar övergången från ogift till gift. Och så en glad fest för att sedan återföras till vardagen i sitt nya tillstånd – som gift.

Det är alltså en viktig markering, en milstolpe som gör det lättare att acceptera en stor förändring.

– När nobelpristagarna vaknar på morgonen den 11 december, dagen efter festen, är de tillbaka i sin rytm – men nu som ”nobelpristagare”. Vi människor har en kultur av att bygga ceremonier kring viktiga händelser i livet.

I år är det 1 300 gäster som bänkar sig i Gyllene salen i Stadshuset den 10 december, en helkväll i direktsändning på Sveriges television, om festblåsorna, om menyerna, om dukningen, om blommorna, om gästerna…

Men så har det inte alltid varit. När det första nobelpriset delades ut 10 den december 1901 var gästerna 113, alla män, på en privat middag i Grand Hotels spegelsal – dåtidens modernaste ställe. Nobelstiftelsen hade bara två veckor före kommit på att det kanske kunde vara trevlig med en avslutande middag efteråt.

På 1930-talet hade festen växt till 500-600 gäster och flyttats till Gyllene salen i Stadshuset, och när antalet växte ytterligare flyttade man ner en trappa till Blå hallen i foajéplan. Först under 80-talet började nobelpriset gå mot en välregisserad vetenskapens Oscarsgala, som passade tv-mediet, med kortare tal och underhållning.

– Det var en medveten strategi från Nobelstiftelsens dåvarande vd Stig Ramel att middagen skulle bli ett skådespel som gick från akademisk högtidlighet till uppsluppen studentbal, kryddat med underhållning på olika teman.

Det som firas den 10 december är egentligen Nobelstiftelsens högtidsdag, till minne av Alfred Nobel. Dynamitens fader, uppfinnaren Alfred Nobel, dog den 10 december 1896 och testamenterade då sin förmögenhet till en stiftelse med uppdraget att dela ut ett pris inom kemi, fysik, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete till den ”som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta.”

FAKTA: Mellan 1901 och 2015 har 573 nobelpris delats ut till 900 personer samt ett antal organisationer. Av dessa 900 personer är 49 kvinnor – vilket motsvarar 5 procent.I år fick åtta män och två kvinnor pris.

Idag är det en stor ära att bli bjuden på nobelfesten – även om man inte själv är nobelpristagare. Och de flesta kommer. Men de första åren när priset var relativt nytt och okänt var det ibland si och så med deltagande. Makarna Marie och Pierre Curie var för upptagna och sjuka för att resa till Stockholm för att hämta sitt fysikpris 1903. (När Marie Curie åtta år senare fick kemipriset var hon dock på plats och tog emot priset.)

Andra tyckte att det var för kallt i Sverige i december, några fick inte ledigt – som Wilhelm Conrad Röntgen, nobelpristagare i fysik 1901.

– Det var mitt i terminen och han hade tentor att rätta… Men han fick till slut tillåtelse att resa till Sverige från Tyskland över ett par dagar för att ta emot prispengarna.

Pristagare är som folk är mest och alla är inte lika roade av fester.

– När Richard Feynman fick nobelpriset i fysik 1965 ville han först inte komma – eftersom han inte ville ha uppmärksamhet. Han råddes dock att det skulle bli värre uppmärksamhet om han inte dök upp, så han kom.

I år har alla 10 pristagare tacka ja till festen.

Klart är att historien gett ytterligare glans åt vetenskapens mest prestigefyllda pris, inte minst tack vare den påkostade festen.

Text: Eva Barkeman

Läs även:

Nobelfesten styr vår bild av forskaren”, om medieforskaren Hillevi Ganetz som synat Nobelfesterna genom tiderna.

Årets pristagare:

  • Nobelpriset i fysik: Takaaki Kaiita och Arthur B. McDonald för beviset att neutriner har massa.
  • Nobelpriset i kemi: Thomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar för studier av mekanismen bakom DNA-reparationer.
  • Nobelpriset i fysiologi eller medicin: Willam C. Campbell och Satoshi Ömura för behandling av infektioner orsakade av rundmask och Youyou Tu för behandling mot malaria.
  • Nobelpriset i litteratur: Svetlana Aleksievitj för sitt polyfona skrivande om lidande och mod i vår tid.
  • Nobels fredspris: National Dialogue Quartet för demokratibygge i Tunisien.
  • Ekonomipriset till Alfred Nobels minne: Angus Deaton för sin analys av konsumtion, fattigdom och välfärd.

http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/lists/year/index.html?year=2015&images=yes

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Festen befäster pristagaren

 lästid ~ 4 min