Artikel från Formas

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

17 juni 2015

Ytterligare 12 miljoner kronor till forskning om skogsbranden i Västmanland

Branden i Västmanland hösten 2014 beskrivs som den mest omfattande i Sverige under modern tid. Branden orsakade mänskligt lidande samt krävde betydande insatser på såväl lokal, regional som nationell nivå. Formas utlyste alldeles efter branden 15 miljoner kronor för snabba forskningsinsatser och för att samla in material och data över branden och dess konsekvenser.

Formas forskarråd har nu beviljat ytterligare 12 miljoner kronor till tre projekt som ska studera effekten av branden.

– Vi fick in betydligt fler ansökningar än vi väntat i november och därför skjuter vi nu till extra medel för att kunna bevilja några fler riktigt bra ansökningar som kom in och som ännu är aktuella, säger Gia Destouni, Formas huvudsekreterare.

Lista på de projekt som beviljas medel

Korta beskrivningar av projekten:
Sala-branden i ett långt tidsperspektiv: kvantifiering av risk för stora skogsbränder i framtiden
Lektor Igor Drobyshev, SLU, Alnarp, igor.drobyshev@slu.se”>igor.drobyshev@slu.se
Belopp: 3,9 miljoner kronor
Sala-branden visade på behovet att fördjupa förståelse för de faktorer som orsakar mycket stora skogsbränder. Några av de viktigaste frågorna i detta sammanhang rör långsiktiga förändringar och trender i klimatfaktorer som leder till stora bränder, samt deras samspel med topografiska faktorer och skogsegenskaper. Det här projektet ska sätta in Sala-branden i ett långt tidsperspektiv och utvärdera historiska och framtida frekvenser av väderförhållanden som är kopplade till ökad brandrisk. Det ska också utvärdera kopplingen mellan ett landskaps egenskaper (i termer av topografi, förekomst av brandhinder i olika storlekar) och brandbeteendet under stora skogsbränder, samt skatta framtida risker för stora skogsbränder i Sverige.

Återhämtning och resiliens hos vegetation, markorganismer och ekosystemprocesser efter brand
Professor Marie-Charlotte Nilsson Hegetorn, SLU, Umeå, marie-charlotte.nilsson@slu.se”>marie-charlotte.nilsson@slu.se
Belopp: 3,6 miljoner kronor
Skogsbränder är en av de viktiga naturliga störningarna i boreala skogar, och en viktig faktor som påverkar skogsekosystemens struktur och funktion. Globala förändringar i klimat och markanvändning gör att man förväntar sig ökad brandfrekvens och kraftigare bränder i framtiden, vilket kommer att påverka både natur- och produktionsskogarna. Medan direkt påverkan av brand, globala drivkrafter och skogsskötsel på skogens struktur och ekosystemprocesser ofta har studerats, men var och en för sig, finns det få studier som undersökt hur dessa faktorer samspelar och påverkar skogens återhämtning och resiliens efter brand. Vi vill genomföra ett antal experiment på brandfältet i Västmanland för att förstå hur växter och markorganismer samt ekosystemprocesser påverkas av samspelet mellan brand och varmare klimat (eller kvävenedfall) och skogsskötsel (uttag av brandskadade träd eller inte).

Organisation av frivilliga vid krishantering
Professor Roine Johansson, Mittuniversitet, Östersund, roine.johansson@miun.se”>roine.johansson@miun.se
Belopp: 5 miljoner kronor
Vid stora olyckor och katastrofer samlas ofta frivilliga vid olycksplatser och vill hjälpa till vid krishanteringen. I Sverige har vi i stor utsträckning varit förskonade från stora olyckor. Det medför att det inte finns många svenska studier av frivilligas roll i krishantering. Inte heller utomlands finns mycket forskning om hur frivilliga integreras som en del i krishanteringen vid stora händelser. I detta projekt studeras i vilken grad och på vilket sätt tre typer av frivilliga aktörer integrerades i bekämpningen av den stora skogsbranden i Västmanland.

Kontaktinformation
Karin Perhans, forskningssekreterare, Formas, karin.perhans@formas.se, 0737-12 95 12 Emilie von Essen, presschef, Formas, eve@formas.se, 0733-50 31 61

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera