Tema

Biobränslen inte självklart en utvecklingsväg för länder i Syd

För tiotalet år sedan lanserades biobränslen som en hållbar utvecklingsväg för länder på södra halvklotet. Men sedan dess har en förskjutning i synen på biobränslen skett – från något hållbart och positivt till något förknippat med problem. En kritisk debatt om biobränsleprojekt är därför nödvändig. Den slutsatsen dras i en avhandling från Göteborgs universitet.

– Förespråkare har bara sett till vinsterna när de rekommenderat satsningar på biobränslen; minskade klimatförändringar när fossila bränslen ersätts, tryggad energiförsörjning och utveckling av landsbygden i länder på södra halvklotet, säger avhandlingens författare Marie Widengård. 

Men verkligheten är mer komplicerad än så. Kritiker har pekat på att biobränslen för med sig nya problem som markrofferi, avskogning och tvångsförflyttningar av lokalbefolkning eller konkurrens om vad åkermark ska användas till: odling av mat eller av bränslen. 

– För att förstå biobränslen i grunden måste vi ta hänsyn till alla dessa aspekter, inte bara ekonomi och hur bränslena produceras, säger Marie Widengård. 
Med fokus på oljebusken jatropha har hon analyserat hur den globala debatten om biobränslen påverkar såväl uppfattningar om som satsningar på biobränslen i Zambia. Jatropha är en växt förespråkarna menade skulle producera biobränsle på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart vis.

I Zambia rullades projekt med jatropha ut som en marknadsbaserad fattigdomslösning. Den privata jordbrukssektorn skulle erbjuda småbönder en ny salugröda. Men efter några år av satsningarna ser det ut som att varken lokalbefolkning eller företag har vunnit jatrophaodling. 

– Det tycks som att idén aldrig var riktigt väl genomtänkt. Eftersom priset på jatrophaoljan var knutet till fossiloljepriset var den ersättning jatropha-företagen erbjöd bönderna väldigt låg, och utsädet av varierande kvalitet. Man visste för lite om jatropha som en biobränsle-gröda, och många företag har numera antingen gett upp idén eller satsat på växtförädling och genetisk manipulering av jatropha för att göra den mer lönsam, säger Marie Widengård. 

Hon konstaterar att det helt klart har skett en förskjutning i synen på jatropha, från något hållbart och positivt till något förknippat med en rad problem.

– Jatropha har kallats en extraordinär kollaps. Men det övergripande problemet är snarare att dessa typer av ”mirakelgrödor” eller ”vinn-vinn-projekt” är väldigt vanliga. Nya idéer kläcks i Nord utan att man tar djupare hänsyn till hur de påverkar existerande markanvändning eller behov i Syd. Det finns sällan plats för långsiktiga projekt som kan omformuleras i mötet mellan utländska och lokala aktörer.

– Biobränslen kan på detta vis förstärka ojämlikheter mellan Nord och Syd, mellan utländska och lokala grupper, statliga och privata aktörer, menar Marie Widengård. Och ändå är de konfliktkategorierna kanske inte de mest relevanta. Istället kanske vi bör ställa frågor som: vem förlorar på att skog huggs ner för att paradoxalt nog producera klimatsmart bränsle? Och varför lierar sig vissa lokala grupper med företag och staten, och andra med internationella civilsamhället? 
Marie Widengård efterlyser därför en mer nyanserad debatt i samband med biobränsleprojekt.

– Vi behöver en diskussion som rör sig bortom förutfattade meningar och som istället fokuserar på frågor om makt, intressen och värderingar inom biobränslepolitiken, likväl som på kunskapsproduktion kring biobränslen. Att förenkla verkligheten för att lösa komplexa problem som landsbygdsfattigdom och klimatförändringar är inte det mest konstruktiva.

FAKTA 
Biobränslen är förnybara bränslen som skapas av organiskt material, som exempelvis sockerrör, majs, raps, sojabönor, palmolja och jatropha. Intresset för denna typ av bränslen har ökat eftersom de, till skillnad från fossila bränslen, inte bidrar till den globala uppvärmningen. 

Avhandlingens titel: Becoming biofuels. The messy assembling of resources, sustainability, poverty, land use and nation-states 

Avhandlingens abstract

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Marie Widengård, telefon: 076–336 4183, e-post:marie.widengard@globalstudies.gu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Biobränslen inte självklart en utvecklingsväg för länder i Syd

 lästid ~ 3 min