Artikel från Mälardalens universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

11 maj 2015

Superinstrument kan lära oss mer om universums uppkomst

Ett superinstrument som bland annat kan mäta ozonlagrets tillväxt, förutsäga jordbävningar och lära oss mer om vad som egentligen hände när universum skapades. Det utvecklas just nu i ett forskningsprojekt som leds av Mälardalens högskola (MDH).

– Det här instrumentet är banbrytande för rymdforskningen, säger Fredrik Bruhn, projektledare och adjungerad professor inom avionik och robotik vid MDH.  

Forskningsprojektet Gimme Space pågår under ett år fram till årsskiftet 2015/2016. Det finansieras av svenska Rymdstyrelsen och företaget Bruhnspace, och delaktiga förutom MDH är KTH i Stockholm och Institutet för rymdfysik i Uppsala. Syftet är att ta fram ett instrument som kan analysera stora mängder data på plats i rymden. Det nya instrumentet kommer sedan testas skarpt i en satellit som byggs av Interamerican University under överinseende av Nasa Marshall Spaceflight Center, ett av Nasas tio rymdcenter.

Instrumentet kan bland annat användas för att analysera de radiovågor som bildades vid universums uppkomst för 13,7 miljarder år sedan, och därmed ge forskarna en mer exakt bild av hur det gick till.

– Instrumentet skulle kunna användas för att läsa av de svaga signaler som finns kvar från när universum skapades. Men för att göra det behöver vi lägga oss bakom månen där det är tillräckligt tyst, och så långt kommer vi inte åka inom just det här projektet, säger Fredrik Bruhn.

Han menar att det idag inte finns något liknande instrument inom rymdforskningen.

– När vi ska analysera radiovågor idag måste vi ta ned data till jorden och bearbeta den här. Det går alldeles för långsamt och är inte praktiskt genomförbart när vi vill titta på större företeelser. Vi behöver kunna analysera 16 gigabit i sekunden, vilket motsvarar att lyssna igenom drygt två CD-skivor på en sekund, uppe i rymden. Dessutom ska instrumentet kunna arbeta autonomt, alltså kunna fatta beslut på egen hand, utan att styras av en mänsklig operatör.

Kan användas inom klimatforskningen
Det nya instrumentet har många olika användningsområden. Bland annat kan det användas för att analysera rymdväder och studera rymdstormarnas inverkan på jordens atmosfär, mäta skapandet av ozon på olika platser och förutsäga jordbävningar genom att analysera de elektromagnetiska vågor som skapas när jorden börjar röra på sig.

– Det blir som ett rymdeko av jordens rörelser, och vår plattform kan ta in de signalerna och läsa av dem. Det handlar inte om några längre förutsägelser, men man skulle kunna varna några minuter i förväg så att folk hinner förflytta sig från byggnader och ta skydd, säger Fredrik Bruhn.

Han menar dock att man behöver titta på användningsområdena var för sig i ytterligare forskningsprojekt.

– I det här projektet tar vi fram tekniken, sedan får man titta på olika användningsområden efter det. Men det är på tiden att vi börjar jobba modernt och med intelligenta instrument även i rymden. 

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Fredrik Bruhn, fredrik.bruhn@mdh.se, 0707833215. Anna Ulriksson Biderman, anna.ulriksson.biderman@mdh.se, 021-151720

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera