Tema

Ekologisk mat erbjuder unga vuxna chans till ”psykologisk blomstring”

När unga vuxna väljer ekologisk mat kan det handla om en naturbaserad självterapeutisk åtgärd för att vinna välbefinnande. Den slutsatsen drar Elisabeth von Essen i en doktorsavhandling från SLU. Unga vuxna som väljer ekologiska råvaror i matlagningen använder kroppens relation till mat för att bättre hantera de påfrestningar och den osäkerhet som ofta karaktäriserar detta skede i livet.

Depression, trötthet och ångest tycks ha blivit vanligare bland unga vuxna under de senaste årtiondena. I detta skede av livet präglas tillvaron ofta av praktiska svårigheter kring bostad och arbete och ett prövande och experimenterande förhållningssätt till familjebildning. Genom sociala medier har dagens unga vuxna också betydligt större möjligheter än tidigare generationer att hålla sig uppdaterade om tillståndet i världen, och globala frågor om klimat och social orättvisa sporrar många till etiska ställningstaganden. Mot denna bakgrund görs många livsavgörande val, men det utvecklas också vardagsvanor inom olika områden, såsom matval och måltider.

Elisabeth von Essen har i sitt miljöpsykologiska doktorsarbete undersökt hur unga vuxna använder sig av olika strategier kring mat och särskilt ekologisk mat, för att uppnå hälsa, välbefinnande och motståndskraft. Arbetet bygger på samtal med 30 personer i åldern 18–35 år, med ett uttalat intresse för ekologisk mat.

Förhållandet till ekologisk mat kan enligt Elisabeth von Essen beskrivas på två plan. På en existentiell nivå handlar det om en önskan att knyta tätare band till naturen, medan det på en psykologisk nivå handlar om identitet, värderingar och välbefinnande.

– De försöker ta sig an de utmaningar som detta livsskede bjuder och skapa stadga i tillvaron genom att göra sig medvetna om relationen mellan mat och kropp. De gör också maten till en del av sina livsberättelser, med hjälp av känsloladdade matminnen från uppväxten.

Något som Elisabeth von Essen vill uppmärksamma särskilt är den vikt de unga fäster vid att lyssna efter kroppens signaler och avläsa känslotillstånd. Hon lyfter också fram hur relationen till mat kan ge utrymme för självacceptans och välbehövligt självmedkännande. Hennes slutsats är att relationen till ekologisk mat hos dessa unga vuxna är en naturbaserad självterapeutisk åtgärd för att bättre försöka hantera de påfrestningar och den osäkerhet som ofta karaktäriserar livsperioden.

– De verkar betrakta mat som en förlängning av kroppen, något som de kan använda för att hantera existentiella frågor och motverka stress och känslor av maktlöshet. Maten används för att förstärka positiva känslor och förknippas med "det goda i livet". I bästa fall fungerar maten som en buffertzon av trygghet som gör det lättare för dem att klara av påfrestningar, läka själsliga sår, skapa och njuta.

Maten verkar också kunna bidra till personlig utveckling och något som ibland kallas "psykologisk blomstring".
Minnen av en positiv atmosfär vid måltider i barndomen med positiva relationella mönster är något som de unga återknyter till för att övervinna känslor av maktlöshet, ensamhet och övergivenhet.

Perioden erbjuder även en "andra chans" när det gäller livsstilsval – en möjlighet att bryta med negativa mönster kring mat och måltider från uppväxten, och att hitta nya förebilder. En vändpunkt då mönster kan omvärderas och bana väg för en positiv förändring kan t.ex. uppstå i samband med att man går igenom en kris, blir förälder eller möter en ny partner.

Elisabeth von Essen menar att intresset för mat för de flesta tycktes vara en positiv kraft, men påpekar att ett extremt fokus på hälsa i relation till mat också kan vara uttryck för en problematik kring mat. Hon hoppas att resultaten kan ge idéer om hur "medvetet ätande" kan utvecklas till en naturbaserad form av terapi, men också mer generellt influera matkultur och matvanor.

Länk till avhandlingen

Kontaktinformation
Elisabeth von Essen, 070-508 01 75, elisabeth.von.essen@slu.se

Ekologisk mat erbjuder unga vuxna chans till ”psykologisk blomstring”

 lästid ~ 3 min