Tema

Niondeklassare granskar vargdebatten

Det händer saker i klassrummet när niondeklassare analyserar debatter – särskilt vargdebatten. Insändare och debattinlägg stöts och blöts. Vilka är argumenten och håller de för en närmare granskning? Engagemanget hos eleverna är starkt och känslorna likaså. Det gäller att läraren har en handfast modell för att ta diskussionen vidare till en djupare analys.

I projektet "Läsa mellan raderna" har läsforskarna Michael Tengberg och Christina Olin-Scheller arbetat tillsammans med lärare i årskurs nio om att undervisa elever i att läsa argumenterande texter. Det handlar om krönikor, bloggar, reklam, nätkampanjer och förstås insändare och debattinlägg. Områdena som valts ut har varit mer eller mindre kontroversiella, från bensinskatt till vargjakt.

– Det är ganska vanligt att elever får i uppgift att själva skriva till exempel en insändare. Men elever behöver också träna sig på att förhålla sig kritiskt och prövande till argumenterande texter som förekommer runtomkring dem, texter som vill få dem att tycka och tänka saker, och att köpa saker. Elever behöver lära sig att se vad som är tesen, vilka argumenten är och vilken typ av argument som används. Är argumenten relevanta och hållbara – och vilka ställningstaganden gör jag själv i frågan, berättar Michael Tengberg.

Handfast modell för läraren
Forskarna arbetade aktivt med lärarna och observerade vad som hände när diskussionen hettade till i klassrummet.

– Vi är mitt uppe i analysen av materialet, men vi ser att särskilt i vargfrågan finns mönster som har att göra med positionering, genus, platsskapande och regionalitet. Det är faktorer som är högst lämpliga att titta närmare på i ett län som Värmland. För läraren är det också viktigt att ha en handfast modell för kunna växla mellan engagemang och analys och ta diskussionen vidare till ett mer distanserat synsätt, säger Christina Olin-Scheller.

Stärker de svagaste läsarna
Trots dagens intensiva intresse och debatt kring läsutveckling och läsundervisning, saknas en vetenskapligt underbyggd modell för hur man undervisar om läsning av olika texter. Christina Olin-Scheller och Michael Tengberg har tillsammans med flera kollegor under projektets gång utvecklat en modell som kombinerar särskilda lässtrategier med samtal om texterna och med utmanande skrivuppgifter – modellen kallar de för Dialogisk strategiundervisning.

– En strukturerad läsundervisning är oerhört viktigt, inte minst eftersom det finns tydliga tecken på att det gynnar de svagare eleverna. I delprojektet med argumenterande texter kunde vi se en tydlig förbättring i förmågan att analysera argumenterande texter, både när det gäller att undersöka själva argumenten och när det gäller att formulera egna ställningstaganden till en given argumentation, säger Michael Tengberg.

FAKTA
Projektet Läsa mellan raderna finansieras av Vetenskapsrådet och pågår mellan åren 2012 och 2015. I projektet har forskarna även undersökt hur Dialogisk strategiundervisning kan användas när elever tränas i att läsa noveller.

Kontaktinformation
Christina Olin-Scheller, professor i pedagogik, tfn 0703-15 12 91, e-post: christina.olin-scheller@kau.se eller Michael Tengberg, docent i pedagogik, tfn 0702-69 81 17, e-post: michael.tengberg@kau.se

Niondeklassare granskar vargdebatten

 lästid ~ 2 min