Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

9 december 2014

Världens kanske snyggaste solenergihus utsedda

En internationell arkitektjury har valt ut femtio solenergiuppvärmda byggnader från hela världen som på ett föredömligt sätt lyckats kombinera funktion med en estetisk tilltalande lösning. Fyra av de utvalda projekten är från Sverige; Naturrum Vattenrike i Kristianstad, KTH:s auditorium, Almedalens bibliotek på Gotland och ett kataloghus.

– Arkitekter behöver öka kunskapen och intresset för solenergi. Den här hemsidan med goda exempel kan förhoppningsvis bidra med bådadera, säger Maria Wall, forskare vid Energi och ByggnadsDesign vid Lunds Tekniska Högskola, som lett ett nyligen avslutat internationellt forskningsprojekt för International Energy Agencys (IEA) räkning, där detta ”goda exempel-projekt” ingått.

För även om det pratas mycket om solenergi, så är kunskapen överlag ganska låg. Dessutom tycker många arkitekter att solfångare och solceller är fula.

– En förklaring är att solfångare och solceller alltför länge varit något som man slänger på efteråt utan hänsyn till byggnaden. Det fungerar inte längre. Det måste bli arkitekternas uppgift att tänka in de här lösningarna från början. Annars hindras spridningen av solenergisystem på våra byggnader eller så förfulas vår omgivning i onödan, säger hon.

I juryn ingick 20 forskande och praktiserande arkitekter från tolv deltagande länder. Dessa valde ut 50 byggnader utifrån 230 inkomna förslag genom att betygssätta varje förslag individuellt och tillsammans bestämma lägsta totalbetyg för att bli utvald.

– De utvalda projekten visar goda kvaliteter när det gäller formspråk, byggnadsintegrering och funktion och är tänkta att ge inspiration till arkitekter, byggherrar och andra aktörer, säger Maria Wall.

Men inte bara arkitektkåren behöver lära sig mer om solenergi. Det behövs också fler tekniska lösningar att välja bland. Likaså produkter som är så diskreta så att de faktiskt fungerar att sätta på efteråt, vilket ju behövs när befintlig bebyggelse ska energieffektiviseras.

– Men allt detta kommer snart att förändras, tror Maria Wall, som tillägger att innovativa solenergiprodukter också har bedömts inom projektet och presenteras här: http://solarintegrationsolutions.org

Till Maria Walls egna husvinnar-favoriter hör det schweiziska flerbostadshuset ”Sunny Woods” samt det italienska ”Xeliox Energy Lab”.

Det är svårt att välja något eftersom de är så olika, men dessa visar på möjligheterna att använda solenergi på många olika sätt och i olika typer av byggnader. Sunny Woods har integrerat solvärmeproduktion genom solfångare (vakuumrör) som samtidigt fungerar som balkongräcken. Xeliox Energy Lab producerar både solvärme och solel, solfasaden fungerar som solavskärmning av byggnaden och skapar samtidigt ett spännande dagsljusinfall.

Dessutom uppmärksammas Bonnier Konsthall för en dåvarande konstinstallation som på ett förnyande sätt att integrera solceller.

FAKTA
I den nya ”husbanken” ingår flera slags byggnader, såsom bostadshus, kontor, skolor, kulturhus, sportarenor etc. Sollösningarna varierar mellan aktiv solenergi som producerar solvärme och solel och passiv solenergi som utnyttjar solenergi direkt i byggnaden genom fönstren i form av solvärme och dagsljus.

För alla exempel, se http://task41.iea-shc.org/casestudies/, kryssa i den/de byggnader du vill veta mer om, välj ”Download” så får du en pdf-fil med beskrivning av de utvalda projekten. Man kan till exempel också sortera på land, byggnadstyp och solteknik.

I projektet har forskarna också utvecklat råd och riktlinjer för byggnadsintegrering av solenergi samt studerat och identifierat behov av olika analysverktyg som stöd till arkitekter under projekteringsprocessen av byggnader.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera