Tema

En miljon till forskning om ’papperspedagogen’

Våren 2013 konstaterade dåvarande utbildningsminister Jan Björklund att ”lärarna ska ägna sig åt undervisning och inte byråkrati”. Åtgärder sattes in. Men vad har hänt i praktiken? Det ska Johan Samuelsson, lektor i historia vid Karlstads universitet, ta reda på. Forskningsprojektet får nästan en miljon kronor från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

– I debatten om lärares status och villkor är en av de faktorer som lyfts fram lärarnas ökade arbetsbelastning i form av allt fler administrativa arbetsuppgifter. De anses inkräkta på undervisningen och den tid lärarna arbetar direkt med eleverna. Den ökade administrationen kan framför allt kopplas till flera olika politiska reformer som kommit de senaste tio åren, säger Johan Samuelsson.

Motsägelsefulla krav
Lärarna befinner sig mellan kravet på att "bara" undervisa och ett allmänt system av att utkräva ansvar, något som betyder arbete med dokumentation och administration. Ambitionen att minska lärarnas administrativa arbete kan därför ses som en del av en större och delvis motsägelsefull förändring.

– Å ena sidan betonas tilliten till läraren och dennes professionalism. För att utveckla skolan ska ”läraren undervisa och inte administrera”. Å andra sidan styrs skolan av ansvarsutkrävande, externa granskningar och rapporteringar av elevernas kunskapsutveckling.

Forskningsprojektet ska fokusera på lärarnas arbete med åtgärdsprogram och skriftliga omdömen. Forskarna ska också analysera hur två andra reformer, fler nationella prov och betyg i årskurs 6, påverkar lärares administrativa arbete.

– Alla dessa reformer är nära sammankopplade genom att betyg och nationella prov ska utgöra underlag för analysen av elevens kunskapsutveckling.

FAKTA
Johan Samuelsson leder forskningsprojektet ”Papperspedagogen: lärares arbete med administration och dokumentation i ansvarsutkrävandets tidevarv”. Medverkar gör också Anna Brismark, lektor i historia vid Karlstads universitet, och Håkan Löfgren, lektor i pedagogik vid Linköpings universitet.

Forskningsprojektet är en jämförande studie. Tidigare så kallade kärnämnen (svenska, engelska och matematik) som alltid haft nationella prov jämförs med skolan samhällsorienterande ämnen (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap). Motivet till detta är att det bland de samhällsorienterande ämnena finns en tydlig ökning av administrativa uppgifter knutna till politiska reformer, exempelvis har centrala prov införts under de senaste åren. Detta motiv ligger också bakom att forskarna väljer lärare från årskurs 6 och 9. Forskningsprojektet ska vara avslutat i juni 2016.

En miljon till forskning om ’papperspedagogen’

 lästid ~ 1 min