Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

15 oktober 2014

Snäckor kan ge oss ledtrådar om förnanedbrytningen

Nedbrytningen av förna, som exempelvis fallna löv, kvistar, i skogsmark är en viktig process som bland annat påverkar näringstillgången i skogen. För att kunna förutsäga vad ett ändrat klimat kan betyda för nedbrytningen behöver man ta reda på hur olika markorganismer påverkas. Landsnäckor är bra modellarter för sådana nedbrytande organismer.

Nedbrytningen av förna, dvs. nedfallna löv, kvistar etc. i skogsmark är en viktig process som bland annat påverkar näringstillgången i skogen. För att kunna förutsäga vad ett ändrat klimat kan betyda för nedbrytningen behöver man ta reda på hur olika markorganismer påverkas. Landsnäckor är bra modellarter för sådana nedbrytande organismer.

Ekologen Tina Astor har i sitt doktorsarbete vid institutionen för ekologi, SLU, undersökt hur olika arter och samhällen med landsnäckor reagerar på förändringar i miljön och vad som påverkar deras roll i förnanedbrytningen. Landsnäckor finfördelar förnan, vilket gör den mer lättillgänglig för mikroorganismerna. De kan också genom sin avföring och slemproduktion skapa en gästvänlig och näringsrik miljö för mikroorganismerna.

– Om mängden eller artsammansättningen bland snäckor förändras, så kan även mikrobsamhället rubbas vilket kan påverka förnanedbrytningen, berättar Tina Astor.

Tina Astor har använt databasinformation om snäckarters egenskaper och om i vilka miljöer olika snäckor lever. Vissa egenskaper visade sig vara betydelsefulla för alla arters möjlighet att trivas när miljön förändrades. Det handlar om förmåga att överleva torrperioder, vid vilken fuktighet snäckorna trivs bäst, vilken typ av miljö de föredrar, samt snäckskalets storlek.

– Gemensamt för dessa egenskaper är att de kan kopplas till markfuktighet och vegetationstyp, som alltså är det som förklarar var olika snäckarter finns och hur många de är. Bäst förmåga att bryta ned förna på kalkhaltiga marker hade storskalade snäckor med stort kalkbehov och de som var självbefruktare. Tina Astors resultat utgör en startpunkt för framtida studier om mekanismerna bakom den här typen av samband.

– Även om snäckor oftast inte är de viktigaste organismerna för förnanedbrytningen, så är de utmärkta modellarter för att undersöka hur olika egenskaper hos organismer påverkar förnanedbrytning.

FAKTA
Dipl. Geoekolog Tina Astor, institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln " What do snails do in ecosystems? It is a matter of traits". Disputationen avser filosofie doktorsexamen. Fredagen den 17 oktober, klockan 9.30, sal L, Undervisningshuset, SLU Uppsala. Opponent: D. Paul Kardol, institutionen för skogens ekologi och skötsel,SLU, Umeå.

Avhandlingen
Till Tina Astors hemsida

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera