Artikel från Naturhistoriska riksmuseet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

25 augusti 2014

Syre fanns i tidig atmosfär på Mars

Redan 140 miljoner år efter att Mars bildades fanns rinnande vatten och en atmosfär med syre. Det visar nya analyser av en marsmeteorit vid Naturhistoriska riksmuseet.

Ytan på Mars bär spår av rinnande vatten och vittnar om en tid med hav, sjöar och atmosfär. Den marsmeteorit som forskarna vid museet undersöker har tidigare daterats och visat sig vara från Mars ungdom. De senaste undersökningarna visar att meteoriten har bildats i en tid då det både fanns vatten på ytan och en atmosfär med syre.

Två större frågor driver forskarna
Dels vill man förstå solsystemets uppkomst. Dels jagar forskarna det första beviset för liv på andra platser än jorden, eller spår av tidigare liv, och här är Mars en intressant kandidat.

– De äldsta stenarna vi har på jorden är meteoriter som kommer från rymden, säger Martin Whitehouse, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. De är mycket äldre än jordens äldsta bergarter och därför värdefulla för att förstå solsystemets uppkomst, fortsätter Martin.

Mycket information i gammal meteorit
Slutsatserna kan forskarna dra genom att analysera mineralet zirkon i meteoriten. När en atmosfär med syre utsätts för solljus bildas en viss variation av olika syreisotoper som inte uppkommer på något annat sätt. Just denna variation har forskarna hittat hos syret i meteoritens mineral och eftersom mineralets ålder har daterats till 4,43 miljarder år visar det att Mars hade atmosfär vid den tidpunkten.

En förutsättning för rinnande vatten är att det finns en atmosfär. Annars förgasas vattnet. Idag har Mars en mycket tunn atmosfär, som främst innehåller koldioxid, och allt vatten på Mars är is. Att Mars inte har en tjock atmosfär idag beror främst på att planeten inte längre har ett skyddande magnetfält.

Vad är en marsmeteorit? Hur kommer det sig att en sten på Mars finns på jorden? När Mars har träffats av större meteoritnedslag har det hänt att grus och sten slungats ut i rymden. En del av detta grus har sedan fångas in av jordens dragningskraft så att det landat på jorden som marsmeteoriter. Man känner till ca 150 marsmeteoriter.

Forskningen finansieras av Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Källa: Resultaten publicerades 2014-08-25 i tidskriften Nature Geoscience, “Record of the ancient Martian hydrosphere and atmosphere preserved in zircon from a Martian meteorite”.

Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi bidra till att öka allas kunskap om vår gemensamma miljö och natur samt bidra till att påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Våra samlingar utgör ett fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna till föredrag och delta i programaktiviteter. På Cosmonova, Sveriges enda IMAX-biograf, största digitala 3D-biograf och ett av Europas främsta digitala planetarier, visas föreställningar som tar dig med mitt in i äventyret!

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera