Tema

Regional utveckling – mer än bara tillväxt

Var tar demokratin vägen, när tillväxt och samförstånd är givna politiska mål? Vad blir effekterna av att regioner konkurrerar mot varandra och tävlar om pengar och befolkning? Line Säll har försökt ta reda på vilka konsekvenser dagens regionalpolitik har för samhällsutvecklingen.

Sedan år 2009 arbetar Line Säll som doktorand med kluster som sitt forskningsfält. Avhandlingen ”Regionalpolitikens diskursiva grunder och gränser” är skriven inom ramen för det forskarnätverk som finns knutet till samverkansprojektet SLIM.

Starka regioner premieras
Utgångspunkten för arbetet är antagandet att regioner förväntas visa upp en enhetlig fasad utåt. På så sätt antas regioner skaffa sig konkurrensfördelar och bättre förutsättningar för att bedriva utvecklingsarbete. För att lyckas med det krävs samförstånd. Syftet med avhandlingen är att titta närmare på relationen mellan politik, makt och kunskap i det regionala samhällsbyggandet.

– Dagens tillväxtmål leder till att regionerna har begränsade möjligheter att driva en politik som utgår från andra värden än de rent ekonomiska. Regionala aktörer uppmanas att samarbeta och upprätthålla en lyckad fasad för att kunna konkurrera om till exempel offentliga medel. Politiken bedrivs allt oftare i kortsiktiga projekt med krympt utrymme för diskussion, menar Line Säll.

I slutet på 1990-talet blev näringsutskottet ansvarigt för frågor som rör regionalpolitik. Samtidigt som förändringen påbörjades, började även styrmedel för att skapa regional utveckling skifta.

– De regionala aktörer som tillsammans lyckas agera utifrån konsensus betraktas som starka. Men vad konsensus innebär, riskerna med det och vilka frågor som utesluts är det nästan ingen som pratar om länge, säger Line Säll.

Innovationsstrategier i fokus
När omställningen av regionalpolitiken tog fart vid milleniumskiftet var ett av de huvudsakliga syftena att decentralisera beslutsfattandet enligt närhetsprincipen. Landets medborgare skulle få en möjlighet att påverka hur närsamhället styrs och vilka beslut som hamnar på agendan. I dag har detta syfte till stor del ersatts av uppdraget att fostra entreprenöriella medborgare och goda företagare. Regionerna förväntas mobilisera sig mot ”yttre krafter” för att säkra sin egen överlevnad. Denna utveckling leder till att frågor som tidigare ansågs centrala, så som exempelvis deltagande, jämställdhet och integration får allt mindre utrymme. Det ursprungliga demokratiseringsargumentet har successivt försvunnit längs vägen mot ständigt ökad tillväxt, menar Line Säll. Medborgare har blivit resurser. En annan effekt av regionalpolitikens förändrade logik är att frågor som rör regional tillväxtpolitik knappt diskuteras i riksdagen. Det arbete som bedrivits runt om i landet med regionala och nationella innovationsstrategier och som koordinerats av IVA är ett exempel på denna utveckling.

– Det handlar om en nyliberal syn på samhället som introducerades redan under den socialdemokratiska regeringen under 90-talet men som blev ännu tydligare när Alliansen kom till makten. Vi diskuterar inte längre vad en önskvärd, regional samhällsutveckling är. Eftersom alla aktörer är överens om att tillväxt är gynnsam presenteras den expertkunskap som styrker detta som neutral och objektiv. Konsekvensen blir att maktkritik saknas, vilket döljer befintliga maktrelationer och har en avdemokratiserande effekt, menar Line Säll.

Regional utveckling – mer än bara tillväxt

 lästid ~ 2 min