Norrskenet – vårt fönster till rymden

– Genom att studera norrskenet kan vi lära oss mer om dessa processer, berättar Katarina Axelsson. Avhandlingen beskriver bland annat en metod för hur vi med hjälp av norrskenets färger kan få information om energin hos de partiklar som ger upphov till norrskenet. Även strukturerna i norrskenet kan ge information om de bakomliggande processerna, och det är en annan del av studien.

Studierna baseras huvudsakligen på optiskt data från ALIS (Auroral Large Imaging System) men även partikeldata och optiska observationer från den japanska mikro satelliten Reimei används. För att bättre förstå den blåa norrskensljuset används uppmätta elektronspektra från satelliten till att modellera just den emissionen, och resultatet stämmer väl överens med de optiska mätningarna från både ALIS och Reimei.

– Kaliberering av instrumenten är också en viktig aspekt när det gäller optisk norrskensforskning, säger Katarina Axelsson. Vi måste veta vad vi mäter och kunna jämföra våra mätningar med mätningar gjorda med andra instrument. Jämförelsen av de optiska mätningarna från ALIS och Reimei bekräftar kvaliteten på kalibreringen av de två instrumenten.

FAKTA
Katarina Axelsson är född och uppvuxen i Stockholm. Hon har läst fysik på Stockholms universitet. Sedan 2009 har hon varit doktorand vid Luleå tekniska universitet och verksam vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna. Hon försvarar avhandlingen ”Studies of Auroral Processes Using Optical Methods (Studier av norrskensprocesser med optiska metoder)” på fredag (1 november 2013) i Kiruna.

Disputation: Fredagen den 1 november 2013. Opponent: Prof. Michael J. Taylor, Utah State University, Logan, USA.