Tema

Vargens återkomst gynnar asätare

Räv, korp, duvhök och kungsörn är vanliga besökare vid vargslagna älgar, konstaterar forskare vid SLU. Att vargarna har blivit fler har inte lett till att tillgången på älgkadaver ökat för asätare. Däremot är födan jämnare fördelad under året i vargrevir än i områden utan varg, vilket betyder mycket för asätarna, särskilt under senvintern.

Räv, korp, duvhök och kungsörn är vanliga besökare vid vargslagna älgar, men även den mer sällsynta järven kan komma att gynnas av vargens återkomst, konstaterar forskare vid SLU. Att vargarna har blivit fler har inte lett till att tillgången på älgkadaver ökat för asätare. Däremot är födan jämnare fördelad under året i vargrevir än i områden utan varg, vilket betyder mycket för asätarna, särskilt under senvintern.

Antalet vargar i Sverige och Norge har fyrdubblats under de sista tio åren, vilket kan resultera i att viktiga processer i ekosystemet återupptas. Bland annat kan bytesrester efter varg­slagna älgar påverka födobasen för många asätande arter. Men även mänskliga aktiviteteter som jakt och trafik påverkar tillgången på mat för asätare.

Forskare vid SLU:s forskningsstation Grimsö i Bergslagen jämförde biomassa från vargslagna älgkadaver med skjutna älgar och älgar som dött i trafiken eller av naturliga orsaker i och utanför vargrevir. Studien ingår i forskningsprogrammet SKANDULV och publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

– Rester från vargslagna älgar utgör en fjärdedel av den årliga tillgängliga biomassan för asätare, men studien visar att återkomsten av varg inte har lett till att det finns mer biomassa att äta för asätare, säger Camilla Wikenros, forskare vid SLU. Både i och utanför vargrevir är det kvarlämnade slaktrester efter älgjakten som är den vanligaste födan för asätare.

Vargarna lämnar kadaverrester efter sig, men återkomsten av varg innebär också att jägarna skjuter färre älgar för att kompensera för att vargarna dödar ett antal älgar. Färre älgar självdör också när det finns varg, eftersom vargen ibland dödar älgar som ändå skulle dött av naturliga orsaker. Den totala födotillgången för asätarna blir följaktligen något mindre i vargrevir.

– Men vargförekomst innebär att tillgången på kadaver fördelas jämnare över året; den har till och med ökat under den kritiska perio­den under senvintern när många asätande arter har ont om mat.

Under våren är både överlevnad och reproduktion kopplad till tillgången på föda för många arter. Senvintern och våren är också den period då asätande arter främst äter kadaverrester från vargdödade älgar. Då finns inte heller några slaktrester att tillgå eftersom dessa går åt snabbt under hösten.

Fältkameror av­slöjade att räv, korp, nötskrika, mård, duvhök och kungsörn var de vanligaste asä­tarna vid vargdödade älgar. Dessa arter är därmed de som kan komma att gynnas vid vargetablering. Men även mindre vanliga arter vid vargdödade älgar, som t.ex. järv, kan komma att gynnas. Järven vandrar söderut från sitt huvudsakliga utbredningsområde i norra Sverige. Den är beroende av kadaver från andra rovdjur och har fångats på bild vid vargdödade älgar så långt söderut som Bergslagen.

– Asätarna riskerar att vargdödas när de snyltar på vargens byten, men vi såg att när vargarna återbesökte tidigare slagna byten ökade sannolikheten för besök av räv och korp. Dessa arter använder troligtvis vargarna som vägvisare till kadaver, säger Camilla Wikenros.

FAKTA
Wikenros C, Sand H, Ahlqvist P, Liberg O (2013). Biomass Flow and Scavengers Use of Carcasses after Re-colonization of an Apex Predator. PLoS ONE 8(10): e77373.
SKANDULV
Grimsö forskningsstation, institutionen för ekologi, SLU

Vargens återkomst gynnar asätare

 lästid ~ 3 min