Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

23 september 2013

Hjärtsvikt ökar risken för demens

Kronisk hjärtsvikt kan försämra minne och andra kognitiva funktioner hos äldre personer och göra det svårt att hantera medicinering och egenvård. Det visar en aktuell avhandling i omvårdnad vid Linköpings universitet.

– Det är framförallt hos hjärtsviktspatienter äldre än 80 år som den kognitiva förmågan påverkas. För dem med hjärtsvikt är förmågan att köra bil, läsa, skriva och att känna igen ansikten nedsatt. Minnet är sämre och risken att utveckla demens större än för jämnåriga utan hjärtsvikt, säger Carina Hjelm, som disputerat med en avhandling om just den kognitiva förmågan vid kronisk hjärtsvikt.

Hon har undersökt både de allra äldsta, över 80 år, men också något yngre patienter med hjärtsvikt. I deras fall visade sig svårighet att somna och bibehålla sömnen vara en faktor som påverkar kognitionen och förmågor som uppmärksamhet och att snabbt kunna ta emot information.

– Det behövs mer forskning om kognitiva funktioner hos äldre personer, speciellt de över 80 år som är en växande grupp, säger Carina Hjelm.

I Sverige är hjärtsvikt den vanligaste orsaken till sjukhusvård. Upp till två procent av den vuxna befolkningen drabbas, främst de som är äldre. Mellan tio och 20 procent av dem över 80 år lider av hjärtsvikt.

– Det är viktigt att man både i primärvården och slutenvården uppmärksammar och dokumenterar svårigheter med minne och uppmärksamhet som patienter med hjärtsvikt eventuellt har, menar Carina Hjelm.

Vid kroniska tillstånd som hjärtsvikt är egenvården avgörande för både fortsatt hälsa och livskvalitet, men kognitiva nedsättningar kan påverka möjligheterna att hantera den på egen hand.

Behandlingen är komplicerad. Information och samtal om symtom, läkemedelsbehandling och råd kring ändrad livsstil när det gäller kost, motion och rökning är viktigt i uppföljningen av patienter med hjärtsvikt.

– Informationen måste göras mer personlig och anpassas till förmågan att ta den till sig även hos dem som har problem med till exempel minne och uppmärksamhet.

Avhandlingens två delstudier om äldre över 80 år bygger på data från en svensk tvillingstudie med 702 deltagare som följts under tio år. I de två delstudier som behandlar sömnstörningar, egenvård och kognition, ingår patienter med 72 år som medianålder.

Avhandlingen heter Cognitive function in elderly patients with chronic heart failure. Carina Hjelm disputerade den 13 september 2013.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera