Artikel från KTH – Kungliga Tekniska högskolan

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

7 november 2012

Katastrofcontainern är här

För ett år sedan påbörjade ett antal KTH-studenter och forskare att snickra på en katastrofcontainer som bland annat ska kunna skickas till länder som drabbas av väderkatastrofer, krig eller svält och producera el under återuppbyggnaden. Nu är det första exemplaret klar för visning.

Vit och grön står den och glänser på KTH:s campus vid Vallhallavägen, med så väl vindsnurra som solceller på taket. Katastrofcontainer som bland annat ska kunna flygas in till utsatta områden som drabbats av krig, naturkatastrofer och svält.

– Containern samlar energi på tre sätt. Via en gasmotor som drivs av pellets, flis eller annan biomassa, solpaneler och vindkraft. Elektrisk knyts dessa tre energikällor ihop via en så kallad power router, ett elektriskt gränssnitt, och energin samlas upp i batterier, säger Anders Malmquist, forskare vid KTH och ledare för forskningsprojektet EXPLORE Polygeneration vid Institutionen för energiteknik, som är en del av ett stort samarbetsprojekt inom InnoEnergy- och StandUp-satsningarna.

Han fortsätter med att berätta att energin som containern samlar in kan komma till användning på flera sätt.

– Energin kan användas för att producera dricksvatten. Till exempel går det att hälla i saltvatten eller smutsigt vatten och rena det till dricksvattenkvalitet. Containern klarar av att rena 100 liter per dygn, säger Anders Malmquist.

Det innebär att containern, som går under namnen Emergency Energy Module (EEM) och Nödcontainer, klarar av att försörja 33 personer med rent vatten per dygn. Detta beräknat på att en människa i snitt förbrukar 3 liter vatten per dygn om det är varmt.

Vidare går det att koppla in olika typer av elektriska maskiner och apparater i containern, som tillhandahåller elektricitet.

– I vårt fall har vi valt att ansluta en laddstolpe för elbilar, men det går att koppla in vad som helst. I fallet med laddstolpen så klarar containern av att ladda ett elbilsbatteri på två timmar, och då räcker det upp till en tio mil lång körning, säger Anders Malmquist.

Containern klarar av att leverera 5 kilowatt. Det kanske inte framstår som särskilt mycket men kan göra stor skillnad för människor i utsatta lägen.

Ovanpå det kan containern dessutom producera värme. Detta är en trevlig viktig bieffekt som uppstår genom använda spillvärme från gasmotorn. Att nyttja spillvärme för att exempelvis producera rent vatten är centralt för ett sådant här energisystem, där det gäller att maximera nyttan av den tillförda energin.

– Containern kan producera varmvatten upp till 90 grader. Det handlar om 10 kilowatt vattenburen värme som levereras vid sidan av 5 kilowatt elektricitet. I projektet utvecklar vi lösningar för att producera el, värme, kyla och rent vatten. Även andra energitjänster kan bli aktuella, genom att matcha behov och tekniska möjligheter, säger Anders Malmquist.

Hur snabbt kan den vara i drift från att den flugits in till en katastrofhärd?
 
– Beroende på hur monteringfärdig containern är: Allt från ett par timmar till ett dygn. Målet är dock två timmar, säger Anders Malmquist.

Förutom behjärtansvärda insatser i katastrofområden så har container ett annat, förmodligen mer användbart och spritt användningsområde. Nämligen att elektrifiera allt från avlägsna fjällvärdar till öar i olika skärgårdar och andra områden som saknas just el.

– Landsbyggdelektrifiering i utvecklingsländer är ett användningsområde. Både i glest befolkade områden med god naturgasdistribution men dålig infrastruktur för elektricitet som i förstäder till stora ubana miljöer. Containern blir en del i att bygga upp en fungerande samhällsstruktur. Kan man frigöra människor från de mest grundläggande arbetsuppgifterna som att hålla sig vid liv kan vi samtidigt skapa nya möjligheter för dem att klättra en pinne på samhällsstegen. Det får folk i sysselsättning, de kan börja tillverka och sälja saker, säger Anders Malmquist.

Han tillägger att containern även är en del i ett bra biståndsarbete. Hjälp till självhjälp helt enkelt. Arbetet är redan igång i Bolivia då KTH har ett samarbete med Universidad Mayor de San Simon. Ett antal doktorander från det sydamerikanska universitetet jobbar med kunskaps- och teknologiöverföring inom sina doktorandprojekt.

INFORMATION OCH KONTAKT
Arbetet med containern involverar studenter från KTH och det internationella mastersprogrammet Select som är en del av InnoEnergy, och kommer att fortskrida. Nästa år är det tänkt att det ska komma en ny version av containern som ska klara av att rena mycket större kvantiteter vatten, och där giftiga ämnen som arsenik ska kunna avlägsnas. Den kommer att testas i en energiby i Kenya.

För mer information, kontakta Anders Malmquist (Institutionen för energitekniks avdelning för Kraft och Värme) på 070 – 590 60 21 / anders.malmquist@energy.kth.se eller Kerstin Borglin (Innoenergys projektledare för containern) på 076 – 833 39 83 / kerstin.borglin@kic-innoenergy.com.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera