2 oktober 2012

Energitillskott efter kalvning gav mer mjölk, men inte bättre fruktsamhet

Idag tar det längre tid för en mjölkko att bli dräktig efter kalvning än det gjorde för 20 år sedan. Att ge nykalvade kor ett energirikt tillskottsfoder, för att minska belastningen på kroppsreserverna när djuren börjar producera stora mängder mjölk, är dock inte lösningen, visar en ny studie.

Resultaten visar Hanna Lomander från SLU i sin avhandling om faktorer som påverkar mjölkkons fruktsamhet. Två saker att se upp med är klövsjukdomar och stora förändringar i miljö och skötsel.

Nedsatt fruktsamhet hos mjölkkor är kostsamt, och kor som har problem med att bli dräktiga slaktas ofta i förtid. Under de senaste 20 åren har mjölkkornas fruktsamhet försämrats både i Sverige och i andra delar av världen. Bland annat tar det längre tid för en ko att bli dräktig idag. Man vet inte riktigt varför fruktsamheten har försämrats, men några orsaker kan vara att kornas mjölkavkastning har ökat kraftigt och att besättningarna blivit allt större och använder fler tekniska hjälpmedel.

Tillskottsutfodring kan ge mera mjölk
Dagens mjölkko kan producera uppemot 50 kg mjölk per dag och behöver därför äta stora mängder foder. Vid tiden runt kalvning minskar kons aptit naturligt, och innan foderintaget har normaliserats efter kalvningen har kon en period med ett energiunderskott; hon måste tära på kroppsreserverna, eller “mjölka på hullet”. Extra kraftiga energiunderskott kan öka risken för nedsatt fruktsamhet, sjukdomar och sänkt mjölkproduktion.

När Hanna Lomander gav kor glycerol (ett energirikt fodertillskott) under de tre första veckorna efter kalvningen kunde hon dock inte se någon förändring av vare sig energibalans eller fruktsamhet. Istället tycks korna ha använt den extra energin för att öka mjölkproduktion med ca 1 kg per dag. Det är dock tveksamt om den ökade mjölkmängden medför några ekonomiska vinster. Energitillskott i form av propylenglykol gav inga entydiga resultat.

– Förmodligen är det mer fördelaktigt att välja ut kor som är i behov av tillskottsutfodring än att ge det till alla kor i en besättning, säger Hanna Lomander.

Ett enda blodprov visar inte risken för nedsatt fruktsamhet
Kon kan till viss del hantera sitt energiunderskott genom att bilda mjölksocker via nedbrytning av kroppsfett och muskler. Ett sätt att hitta kor med stora behov av energitillskott skulle därför kunna vara att mäta halten av restprodukter från fettnedbrytningen i ett blodprov. Hanna Lomanders doktorsarbete visar dock att ett enskilt blodprov taget tidigt efter kalvningen inte ger ett tillräckligt bra mått på kons energistatus. Sannolikheten för att kor i riskzonen felaktigt klassas som “friska” är helt enkelt för stor.

– Däremot är det inte uteslutet att flera prover som tas i följd och tolkas tillsammans kan användas för testning av kor i besättningar med stora problem, förtydligar Hanna Lomander.
Se upp för klöv- och juversjukdomar och ändringar i driften

I avhandlingen ingår också en stor enkätundersökning som visar hur fruktsamhetsproblem i besättningar kan kopplas till hälsofaktorer, skötsel och inhysning.

En viktig slutsats av enkätstudien är att det är viktigt att förebygga klövskador genom regelbunden verkning och att förebygga juverinflammation efter kalvningen. Båda dessa sjukdomar har stor inverkan på fruktsamheten hos kor.

En annan slutsats är att nya tekniker och inhysningssystem inte stör fruktsamheten i besättningar, när de nya rutinerna väl “har satt sig”. Däremot finns det en kraftigt ökad risk för nedsatt fruktsamhet i besättningen under själva övergångsfasen, t.ex. vid ombyggnation eller byte av mjölkningssystem.

– Robotmjölkning och stora lösdrifter innebär inte automatiskt försämrad fruktsamhet, säger Hanna Lomander. Däremot är det viktigt att lantbrukare är beredda på att det kan uppstå problem under ombyggnadsperioder, och att de måste hinna med att även sköta djurhälsa och fruktsamhet under denna period.

En längre sammanfattning på svenska finns på s. 61–64 i avhandlingen.

KONTAKT
Hanna Lomander, 0511-671 23, Hanna.Lomander@slu.se
Länk till avhandlingen:http://pub.epsilon.slu.se/9048/

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera