Superteleskopet Alma förbättras med svensk spetsteknik

Almas styrelse har nu gett klartecken för en ny uppsättning av mottagare med prestanda i världsklass. De kommer att ge teleskopet tillgång till en del av ljusets spektrum som det för tillfället inte kan studera. Mottagarna byggs av ett internationellt konsortium, där Chalmers och Onsala rymdobservatorium har nyckelroller.

Hans Olofsson, professor i radioastronomi vid Chalmers och föreståndare för Onsala rymdobservatorium, gläds åt det nya uppdraget.

– Det är mycket roligt att vara med och göra Alma till ett av vår tids största och bästa observatorier. För Chalmers är kontraktet värt 50 miljoner kronor över 5 år. Under tiden som Alma byggs kommer totalt 180 miljoner kronor tillbaka till Sverige i form av kontrakt, säger han.

Alma är världens största astronomiprojekt, en kraftfull ny anläggning på Chajnantor-platån i Chile. Teleskopet ger redan astronomer insikt i hur universum och dess galaxer har utvecklats sedan big bang, och hur stjärnorna och planeterna i vår egen galax bildades. Trots att bara hälften av de 66 antenner som kommer att utgöra Alma finns på plats på 5000 meters höjd i norra Chile, är Alma redan i drift och genomför observationer med en begränsad uppställning.

Wolfgang Wild är europeisk projektledare för Alma.
– Almas första upptäckter har redan gett oss en försmak av vad som väntar när teleskopet är färdigbyggt år 2013. Men vi stannar inte där. De nya mottagarna kommer att göra det möjligt för oss att till fullo utnyttja Almas fantastiska läge på Chajnantor, säger han.

Bakom de nya mottagarna står forskarna i Onsala rymdobservatoriums grupp för avancerad mottagarutveckling vid Chalmers i Göteborg. De har stått för utveckling och konstruktion av mottagarna, samt framtagning av prototyper. Sex av mottagarna har redan levererats till Alma. (Se pressmeddelande [Ref 1] från december 2010.)

Under de närmaste fem åren kommer Almas alla 66 antenner att utrustas med de nya mottagarna. Med reservdelar inräknade betyder det att 67 nya enheter behöver tillverkas.

– Vårt uppdrag blir att tillsammans med våra kollegor i Nederländerna tillverka 67 nya mottagare som är lika känsliga som de sex som vi redan byggt i vårt laboratorium i Göteborg, säger Victor Belitsky, professor i radio- och rymdvetenskap vid Chalmers, som blir teknisk projektledare för hela konsortiet.

Mottagarna kommer att användas för att studera några av universums allra tidigaste galaxer, och för att förstå hur de första stjärnorna bildades. De kommer även att förbättra astronomers möjligheter att upptäcka livsviktiga molekyler, såsom vatten, i de skivor av stoft och damm kring stjärnor i vilka man tror att planeter bildas, och i atmosfärerna hos planeter och kometer i vårt eget solsystem.

Vatten kan vara knepigt att mäta i rymden på grund av att vattenångan i jordens atmosfär försvårar observationerna. Almas ”Band 5”-mottagare är byggda för att minska dessa svårigheter och underlätta mätningar av vatten i rymden.
 
Beslutet att finansiera denna utbyggnad av Alma redan innan teleskopet är färdigbyggt fattades av Almas styrelse 1 april i år. Den 9 maj godkändes beslutet av Europeiska sydobservatoriets finanskommitté. Uppgraderingen väntas vara klar 2016.
 
Bildtext: Ökenteleskopet Alma är nu mer än halvvägs färdigbyggt. 39 av de 66 antennerna finns på plats på  Chajnantor-platån i norra Chile. Teleskopet, som blir världens mest komplexa rymdobservatorium som står på jordytan, ska vara klart 2013. Foto: the European Southern Observatory (ESO)

 INFORMATION OCH KONTAKT
Fakta om tillverkningen av mottagarna
Chalmersforskarna har tagit fram de nya mottagarna i ett samarbete med Rutherford Appleton Laboratory, Storbritannien, och Europeiska sydobservatoriet (ESO),  inom ramarna för Europakommissionens sjätte ramprogram FP6 (Alma Enhancement) med start 2006. Sex av mottagarna byggdes under FP6-kontraktet och har levererats till Alma.

De 67 nya enheter som nu ska tillverkas kommer att tas fram av Europa med bidrag från USA. ESO kommer att dela ut kontraktet för de superkylda mottagarna och kommer att övervaka deras utveckling. Konsortiet leds av Nova, Nederländernas forskarskola för astronomi. Mottagarna kommer att tillverkas av Nova tillsammans med gruppen för avancerad mottagarutveckling vid Onsala rymdobservatorium. I Nordamerika kommer NRAO (National Radio Astronomy Observatory)  att bygga högprecisionsoscillatorer som ställer in mottagarna så att signalerna från samtliga antenner kan kombineras för att skapa högupplösta bilder.
 
Fakta om Alma (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array)
Alma är en internationell anläggning för astronomi, ett samarbete mellan Europa, Nordamerika och Ostasien i samverkan med Chile. Bygget och driften av Alma leds för Europas del av Europeiska sydobservatoriet (ESO), för Nordamerikas del av National Radio Astronomy Observatory (NRAO) och för Ostasiens del av Nationella astronomiska observatoriet i Japan (NAOJ). Joint Alma Observatory (JAO) leder organisationen av bygget, samt igångsättningen och driften av Alma.
Alma observerar universum i radiovågor: ljus som är osynligt för våra ögon. Extremt svaga signaler från rymden samlas in av Almas antenner och fokuseras på mottagarna, som i sin tur omvandlar strålningen till elektriska signaler. De nya ”Band 5”-mottagarna är känsliga för elektromagnetisk strålning med en våglängd mellan 1,4 och 1,8 millimeter (frekvenser mellan 211 och 163 gigahertz). Detta är ett av de frekvensområden som jordens atmosfär är delvis genomskinlig för. Därför släpper den igenom ljuset till Almas antenner.
 
Fakta om Onsala rymdobservatorium
Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. Man driver två radioteleskop i Onsala, 45 km söder om Göteborg, och medverkar i flera internationella projekt. Institutionen för rymd- och geovetenskap på Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet. Verksamheten drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet.
 
För mer information samt bilder, kontakta:
Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium, 031-772 55 00 eller 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se

Victor Belitsky, professor i radio- och rymdvetenskap vid Chalmers, ledare för Gruppen för avancerad mottagarutveckling vid Onsala rymdobservatorium, 031-772 18 93,  victor.belitsky@chalmers.se