Tema

Stallarbetet sliter på personalen

Mockning i hästboxar och tömning av skottkärror på gödselstackar är arbetsmoment som bidrar till att belastningsbesvär är vanliga hos stallpersonal. Stallarbetet har inte förändrats särskilt mycket på hundra år, och det finns möjligheter till både ergonomiska förbättringar och förebyggande insatser. Det visar Lotta Löfqvist i en avhandling från SLU.

Arbetet med hästar utförs oftast för hand och på ungefär samma sätt som för hundra år sedan, många gånger med gammalmodiga redskap och utrustning. Bland de sektorer som arbetar med stora djur är hästbranschen en av de minst mekaniserade. Arbetet innefattar tunga lyft och besvärliga arbetsställningar, vilka är välkända riskfaktorer för belastningsbesvär i rörelseorganen. Detaljkunskaperna om de ergonomiska förhållandena i arbetsmiljön för dem som arbetar med hästar har dock varit begränsade.

Lotta Löfqvist ger i sin avhandling en djupare förståelse för arbetsmiljön, arbetsuppgifterna, den fysiska arbetsbelastningen och förekomsten av belastningsbesvär i samband med arbete med hästar. Dessutom identifierar hon särskilt riskabla arbetsmoment.

Enkäter till ridinstruktörer visade att dessa ofta drabbas av belastningsbesvär – 55 procent hade t.o.m. haft besvär under den senaste veckan. Besvären var främst lokaliserade till axlarna, nedre delen av ryggen och nacken. Mockning var den arbetsuppgift som ansågs vara mest ansträngande.
När Lotta Löfqvist studerade praktiskt stallarbete på ridskolor kunde hon identifiera tre arbetsuppgifter där besvärliga arbetsställningar var särskilt vanliga; mockning, ströspridning och sopning. Under mockning och sopning hölls ryggen i en böjd och vriden arbetsställning under en stor del av tiden.
En fördjupad analys av dessa tre arbetsuppgifter påvisade särskilt riskabla delmoment vid själva mockningen inne i boxen eller spiltan samt vid utspridning av strömaterial. Ett annat högriskmoment var tömningen av skottkärran på gödselstacken, som både innebar en oergonomisk arbetsställning för ryggen och hantering av tung last. I nästan alla arbetsmoment med förhöjd risknivå användes ett skaftredskap eller skottkärra.

En biomekanisk analys visade att gödselgrepar bör ha ett längre skaft än de har idag, för att minska belastningen på ländryggen. En ökad skaftlängd på spångrepar minskar däremot inte belastningen vid ströspridning – i stället förordas en mer ergonomiskt korrekt arbetsteknik.
Lotta Löfqvists förhoppning är att de nya kunskaperna ska leda till åtgärder som förebygger belastningsbesvär för alla som arbetar med hästar runt om i landet.

INFORMATION OCH KONTAKT

Lotta Löfqvist, Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU, Alnarp, försvarade sin avhandling Physical workload and musculoskeletal symptoms in the human – horse work environment den 25 maj 2012 vid SLU i Alnarp. Opponent var docent Mikael Forsman, Karolinska Institutet, Stockholm.

Mer information: Lotta Löfqvist, 040-41 54 31, lotta.lofqvist@slu.se

Länk till avhandlingen (pdf)   

Stallarbetet sliter på personalen

 lästid ~ 2 min