Tema

Hussvampen kan tillverka biobränsle

Hussvamp orsakar skador i träbyggnader för hundratals miljoner kronor per år. Därför är den många husägares skräck. Men svampen kan i framtiden bli till stor nytta – den kan användas för att tillverka biobränsle. På sikt skulle man därmed kunna ersätta biobränslen tillverkade av livsmedel som sockerrör, majs och vete.

  Därför är den många husägares skräck. Men svampen kan i framtiden bli till stor nytta – den kan användas för att tillverka biobränsle. På sikt skulle man därmed kunna ersätta biobränslen tillverkade av livsmedel som sockerrör, majs och vete.

Forskare vid bland annat SLU har lyckats avkoda hussvampens genom, arvsmassa. Studien publicerades den 14 juli i den vetenskapliga tidskriften Science. Totalt har 47 forskare i tio länder deltagit i arbetet.

En stor del av det experimentella och analytiska arbetet har utförts vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU Uppsala. Den svenska delen av arbetet har genomförts under ledning av forskare Nils Högberg. Övriga svenska medförfattare till artikeln är forskarassistent Anna Rosling, forskningsingenjör Katarina Ihrmark och professor Jan Stenlid, samtliga vid SLU Uppsala.

Tecknen på ett angrepp av hussvamp kan vara av olika slag som kanelbrunt sporpulver, pannkaksliknande fruktkroppar eller till och med att man kan trampa rakt igenom sitt trägolv. Forskarna har tidigare vetat förvånansvärt lite om hur trä ruttnar; det som sker när svampar använder trä som energikälla.

Trä är ett komplext material. Det består av långa cellulosafibrer inbäddade i kortare kolhydratkedjor och lignin, som klistrar ihop det hela med en komplicerad kemisk struktur. Det gör att trä är mycket motståndskraftigt mot nedbrytning orsakad av svamp. 

För att hitta svaret på hur trä kan brytas ned tog forskargruppen reda på hussvampens DNA-uppsättning. Den visade sig bestå av 43 miljoner DNA-baspar innehållande 13 000 gener.  Forskarna har också jämfört hussvampens DNA-uppsättning med andra svampars DNA.

Då fann man att hussvampen saknar flera enzymer som andra svampar måste ha för att kunna bryta ned trä. Hussvampen har istället ett nyupptäckt enzym som fäster sig vid träets cellulosa och sedan bryter ned det med hjälp av kraftfulla syreradikaler.  Det är denna process som gör det möjligt att tillverka biobränsle av trä.

Svampar har tre strategier för sin energiförsörjning: nedbrytning, parasitism och mykorrhiza. Mykorrhiza är ett samarbete mellan svamp och växt, där svampen hjälper växten att ta upp mineralnäring och svampen i sin tur får socker av växten.

Utvecklingen av svamparnas strategier har genom årmiljonerna drivits av vilka gener som kan bryta ned träets beståndsdelar som cellulosa och lignin.  Det har skett sammanvävt med barr- och lövträdens utveckling. Hussvampen är nära släkt med mykorrhizasvampar som Karl-Johansvamp och smörsopp.

Denna forskning som nu publiceras i Science har finansierats av USA:s energimyndighet och följande svenska bidragsgivare: Carl Tryggers stiftelse, Ångpanneföreningen, KSLA och FORMAS.

Kontaktperson:
Forskare Nils Högberg, institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU Uppsala. Tel. 0730-57 54 03. Mejladress: Nils.Hogberg@slu.se

SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Hussvampen kan tillverka biobränsle

 lästid ~ 2 min