Smittspridning från råttor och möss har kartlagts

Brunråttan och husmusen är anpassade till ett liv i människans närhet och de kan orsaka stora besvär genom att äta upp och förorena livsmedel och foder. Att de kan sprida besvärliga sjukdomar är också välbelagt. Det Annette Backhans har gjort i sitt doktorsarbete är att undersöka de risker som gnagare utgör för spridning av olika sjukdomar till husdjur, och indirekt till människor.

När gnagare fångades in i gris- och hönsbesättningar visade det sig att husmus och brunråtta var de dominerande arterna. Stor skogsmus förekom också, men mer som tillfällig gäst.
Bland de bakterier som Annette Backhans hittade hos gnagarna fanns bland annat den som orsakar svindysenteri (Brachyspira hyodysenteriae) och en släkting som ger diarré hos gris och höns (Brachyspira pilosicoli). Med hjälp av molekylärbiologiska metoder (s.k. molekylär fingerprinting) kunde hon också visa att flera av brachyspira-arterna överförs mellan gnagare och husdjur. I undersökningen upprättades sedan ett släktträd över brachyspira-arter hos smågnagare, och genom släktskapsundersökningen avslöjades bland annat tre nya genetiska varianter som troligen utgör egna arter.

Hos gnagare från grisbesättningar upptäcktes även Lawsonia intracellularis, som orsakar diarré hos gris, och encefalomyokarditvirus (EMCV), som kan orsaka fertilitetsproblem och plötsliga dödsfall hos tillväxtgrisar.

Leptospiros är en bakteriesjukdom som kan överföras från djur till människa, dvs. en zoonos. Den förekommer hos gris i Sverige, men har antagligen begränsad betydelse som sjukdomsframkallande bakterie. I undersökningen hittades dock leptospira-bakterier hos flera gnagararter, vilket visar att de utgör en potentiell risk för överföring till grisar och människor.

De oftast rapporterade zoonoserna i Europa är campylobacterios, salmonellos och yersinios. I studien hittades Campylobacter jejuni, Campylobacter coli och Campylobacter upsaliensis hos svenska gnagare. Med molekylär fingerprinting påvisades identiska isolat av Yersinia enterocolitica bioserotyp 4/O:3 från gnagare och grisar på samma gård, vilket tyder på att det sker en överföring mellan dessa arter. Salmonella hittades inte med den metod som användes, vilket kan bero på att testet inte är tillräckligt känsligt. Zoonotiska varianter av parasiterna Giardia eller Cryptosporidium kunde inte påvisas. För övrigt var alla prover negativa för trikiner, liksom för Toxoplasma gondii.

Sammanfattningsvis visar studien att gnagare i Sverige kan utgöra en risk för spridning av de sjukdomsorsakande mikroorganismerna Lawsonia intracellularis, Brachyspira hyodysenteriae, B. pilosicoli och EMCV till grisar, B. intermedia och B. pilosicoli till höns, och zoonotiska leptospira- och campylobacterarter samt Yersinia enterocolitica 4/O:3 till både grisar och människor.
——————————————————————
Annette Backhans, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarade sin avhandling Wild rodents as carriers of potential pathogens to pigs, chickens and humans, with special emphasis on Brachyspira spp. and Yersinia enterocolitica den 20 maj 2011. Opponent var Dr Jill Thomson, Scottish Agricultural College, Edinburgh, Storbritannien.
Mer information: Annette Backhans, 018-67 29 12, Annette.Backhans@slu.se 

Länk till avhandlingen (pdf):
http://pub.epsilon.slu.se/8105/