Artikel från Högskolan i Borås

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

1 mars 2011

Från näst sämst till bäst på tre år – boråsforskare följer upp Nossebro skola

Från näst sämst i landet till allra bäst – på tre år. Skolan i Essunga kommun har sannerligen lyckats vända trenden. Nu studerar forskare från Högskolan i Borås vad som egentligen ligger bakom denna framgång, för att erfarenheterna ska kunna spridas till andra skolor.

Insatserna i Essunga började 2007, då öppna jämförelser mellan skolor i Sveriges kommuner presenterades för första gången. Endast 76 procent av eleverna som gått ut nian på Nossebro skola var behöriga till gymnasieskolans nationella program. Det var det näst sämsta resultatet i hela Sverige.

– Vi bestämde oss för att göra något åt det, säger Johanna Lundén, specialpedagog och rektor i Nossebro. Det kunde ju inte vara något i dricksvattnet som fick våra elever att prestera sämre än andra, och vi anser att de är värda bättre än så här. Det är vårt ansvar att eleverna ska lyckas i skolan, oavsett vilka förutsättningar de har.

Åtgärderna som man bestämde sig för i Essunga kommun fick en fantastisk effekt. Efter tre år var varenda elev som gick ut nian behörig till gymnasiets nationella program. Faktum är att på hela skolan fanns det bara tre betyg som inte var godkända; två i SO och ett i idrott. Och hela denna utveckling gjordes inom den befintliga budgeten!

– Skolinspektionen lovordar arbetet och det ansvariga undervisningsrådet beskriver Essunga som det bästa hon sett under sina sex år som inspektör, säger Bengt Persson, professor i specialpedagogik vid Högskolan i Borås. Detta var något vi ville studera närmare. 

Forskare intervjuar elever
Redan i höstas började han och två andra forskare vid Institutionen för Pedagogik på Högskolan i Borås att försöka ta reda på varför skolan i Essunga lyckades så bra. Det gör de bland annat genom att intervjua elever och lärare och ta del av loggar och annan dokumentation som pedagogerna i Essunga har fört under sitt arbete.

– Det är väldigt positivt att de forskar på det vi har gjort, säger Johanna Lundén. Nu blir vi synade i sömmarna och får veta om det vi gjorde bara var tur, eller om det håller i längden. Vi kan också få reda på hur vi ska gå vidare framöver.

– Vi gör en vetenskapligt grundad analys av det som har gjorts, för att ta reda på vilka faktorer som kan ha samverkat för att nå ett så gott resultat, säger Bengt Persson. Det går inte för andra att bara kalkera det som gjordes i Essunga, utan man måste ta reda på vilka faktorer som är allmängiltiga och inte knutna till just den här miljön.

Forskningen kom igång snabbt efter att de lyckade resultaten från Essunga presenterades. Förutom Bengt Persson deltar även en lektor och en gästprofessor i analysen, vilket betyder att det är en ovanligt hög akademisk kompetens hos forskarna i det här projektet.

– Vi kunde dra igång vår forskning med kort varsel eftersom vi är ett litet lärosäte med korta beslutsvägar, säger Bengt Persson. Vi startade med hjälp av interna medel och bygger nu upp medfinansiering efterhand. Vi såg direkt att det här är ett fantastiskt intressant exempel. Vi vet ju redan vet hur utfallet blev, och vi ville starta datainsamling och analys så fort som möjligt.

En bok som skolexempel
Ett första delprojekt ska inom ett år bland annat resultera i en bok, som sedan kan sprida kunskaperna vidare på exempelvis lärarutbildningar och kompetensutveckling för lärare och, inte minst, rektorer.

– Det som kommer fram ska även presenteras internationellt, genom artiklar i vetenskapliga tidskrifter och vid en stor konferens i Berlin i höst, säger Bengt Persson. Vår gästprofessor Julie Allan, från Skottland, är internationellt känd inom området och hon kommer också att bidra till att våra rön får spridning.

I ett andra delprojekt ska man följa upp hur det går för Essungaeleverna under deras gymnasietid. Än så länge går samtliga kvar på de nationella program som de började på i höstas.

Vad kan ni forskare säga redan nu om varför de lyckats så bra i Essunga?

– En viktig del var att de bröt upp alla små undervisningsgrupper och tog in eleverna i de vanliga klasserna, säger Bengt Persson. På så vis frigjordes mycket lärarresurser och tack vare det kan de nu ha två pedagoger i klassrummet under de flesta lektioner i kärnämnena.

Åtgärderna var grundade i forskning
Det var också helt rätt att de grundade allt sitt handlande på aktuell forskning, som alla lärare tog del och diskuterade av vid litteraturseminarier.

– All forskning, internationell som svensk, visar att smågrupper, så kallad nivågruppering, inte är rätt väg att gå, utan att inkludering är det som ger störst möjlighet till såväl ökad måluppfyllelse som att sprida vår demokratiska värdegrund. Essungaexemplet visar att den svenska skolan har mycket bra förutsättningar, med kompetent personal och goda möjligheter. Nyckeln är att använda detta på ett klokt och väl övervägt sätt.

Så här sammanfattar Johanna Lundén det de har gjort i Essunga kommun:

”Först bestämde vi oss för att fokusera på kunskap – det är en skola det handlar om och vi har ansvar för att utbilda eleverna. Vi insåg att vi la mycket resurser på specialundervisning, något som inte genererade mer kunskap, men däremot mer utanförskap för eleverna. Därför tog vi in både specialresurserna och eleverna i klassrummen. Alla ska känna att de lyckas i klassrummet, både lärare och elever.

Tack vare att vi hela tiden hade stöd från aktuell forskning i allt vi gjorde, fick vi med oss alla pedagoger på alla skolor i kommunen i det här arbetet.

Nu har vi sett att insatserna har gett en massa ringar på vattnet, till exempel att det blir mer diskussioner och fokus på klassrumssituationen – nu när inte en lärare är ensam i en stängd sal längre, utan det ofta är två pedagoger där. Då kan de dela upp arbetet på olika sätt och fokusera på vad som behövs just då. De kan också analysera och stimulera varandra. Vi omprövar lärarresurserna varannan vecka och bestämmer var vi behöver sätta in extra pedagoger just nu.

En grundinsikt är att alla elever inte klarar att nå målen på samma tid. Därför erbjuder vi nu extra studietid under lov, eftermiddagar och så vidare. På så sätt kan vi ge alla elever så mycket undervisning som de behöver för att nå målen. Detta gäller även elever som strävar efter högre betyg än godkänt.

En stor vinst i vårt nya arbetssätt är att det gynnar alla elever, inte bara de med problem. Vi har sett att även de elever som har lätt för sig stimuleras mer nu, när det finns fler vuxna i klassrummen.”

Fakta Essunga
Kommunen ligger söder om Vänern och har cirka 5 600 invånare, varav omkring 2000 bor i centralorten Nossebro. Grundskolor till och med år fem finns i Bredöl, Jonslund och Nossebro. Totalt går det omkring 350 barn på dessa skolor. Grundskola för år 6-9 finns i Nossebro. Där går cirka 300 elever. År 2007 var 76 procent av eleverna som slutade år 9 behöriga till gymnasieskolans nationella program, vilket var det näst sämsta resultatet i Sverige. År 2010 var 100 procent behöriga.

Foto (Bengt Persson) Gustav Persson
Foto: Peter Andersson – genrebilder

Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus liger mitt i city, och vi har 15 000 studenter och 650 anställda.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera