Artikel från Formas

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

26 januari 2011

Bostaden i Staden – Ny bok från Forskningsrådet Formas

Hur planerar Europas stadsbyggare och politiker för ett rikt och attraktivt stadsliv? Vilka livsstilar och värden odlas i stadslandskapet? Hur dras gränserna mellan det privata och det offentliga? Vilka aktiviteter och fritidsintressen utvecklas bäst i urbana miljöer? Formas nya bok Bostaden i Staden diskuterar aktuell europeisk stadsutveckling med utgångspunkt i flera intressanta stadsbyggnadsprojekt som belyses ur ett socialt och kulturellt perspektiv.

– Idén med den här boken har varit att jämföra och visa stadsbyggandet i några europeiska städer som är inne i samma utvecklingsfas. Vi försöker påvisa vilka värden det urbana livet har och hur dessa kan upprätthållas med hjälp av stadsplanering, säger Inger Bergström, en av författarna till boken.

Bland annat har författarna studerat förtätningen av London på South Bank, där förhållandevis prisvärda lägenhetsalternativ integrerats med exklusiva våningar och ett tidigare hamnområde på Themsens södra strand, Irokos boendekooperativ, där låga boendekostnader och grönska prioriterats.

Ett annat exempel är nederländska Almere, som är det första postmoderna stadsbyggnadsprojektet i Europa och en stad med integrerade funktioner för boende, arbete och fritid. Enligt planerna kommer Almeres befolkning att fördubblas fram till år 2030 genom att den utspridda staden förtätas med höga byggnader.

På Borneo- och Sporenburgpirerna i Amsterdam har man uppfört individuellt utformade radhus med egen båtplats, som trots väldigt olika design faller in i en gemensam holländsk byggnadstradition. Mest uppmärksammat är den s.k. Valen, en silverfärgad byggnad där kortsidorna reser sig som en fisk på land och binder ihop den inre gården med omgivande gator och vattenbassänger.

I Tyskland har författarna bland annat studerat Hamburg – HafenCity, Falkenried och St Pauli, förtätning i en äldre stadsdel, Theresienhöhe i München med funktionsblandning i den lilla, täta skalan med klart definierade offentliga och halvprivata uterum samt Frankfurts exklusiva bostäder i Westhafen. Som kontrast beskriver författarna även livet och planeringen i Leipzig, ett exempel på en av Europas krympande städer, även om befolkningsutvecklingen där nu vänder.

– Dagens europeiska stadsbyggande är inte bara inriktat på nuet och framtiden.  Olika “retro-stilar” tränger också fram vid sidan av den nya modernismen, framhåller Karl-Olov Arnstberg, bokens andre författare. Vi har velat fånga in detta – inte bara genom att ge en översikt utan också genom att göra historiska jämförelser.

Författarna:
Karl-Olov Arnstberg, professor i etnologi, fokuserar på etnicitet och kulturmöten. Hans forskning omfattar bland annat planering och livsformer i Östeuropa, urban sprawl i Europa och miljonprogrammets förorter.

Inger Bergström, arkitekt och docent vid Chalmers, är verksam som planerare på Göteborgs stadsbyggnadskontor. Hon intresserar sig särskilt för hur det offentliga rummet och stadslivet hänger samman.

Bostaden i Staden (264 sidor, rikt illustrerad) kostar 350 kronor inkl moms, exkl frakt. Boken kan beställas i Formas nätbokhandel www.formas.se [Ref 1], från Kundtjänst Formas, tel 08-690 95 22, fax: 08-690 95 22, formas.ldi@liber.se eller genom bokhandeln.

För recensionsexemplar kontakta:
Lena Jansson, Forskningsrådet Formas, lena.jansson@formas.se
Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera utvecklingsverksamhet i begränsad omfattning.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Inger Bergström, inger.bergstrom.arkitekt@gmail.com, 070- 492 38 30

Karl-Olov Arnstberg koa@arnstberg.se 070-497 77 44

Ulla Save-Öfverholm, Forskningsrådet Formas, ulla.save@formas.se, tel 08-775 40 01

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera