7 juli 2010

Asteroid undersöks på plats av svenska instrument

Klockan 17:44 svensk tid lördagen den 10 juli passerar den europeiska rymdfarkosten Rosetta nära asteroiden Lutetia ute i rymden mellan Mars och Jupiter. Medan Rosettas kameror undersöker asteroidens yta ska de två svenska instrumenten ombord undersöka rymdmiljön runt den ungefär 100 kilometer stora himlakroppen.

– Lutetia är en ganska stor asteroid, men det är ändå inte mycket man vet om den. Det ska Rosetta ändra på, säger Hans Nilsson, forskare vid Institutet för rymdfysik (IRF). Han ansvarar för ett av de två svenska instrumenten ombord, byggda vid IRF i Kiruna och Uppsala.

Lutetia har tidigare undersökts enbart med teleskop på jorden, men Rosettas förbiflygning ger helt andra möjligheter till närstudier. Rosettas egentliga mål är en komet, men den når man inte fram till förrän 2014. För att få ut så mycket resultat som möjligt tar Rosetta vägen förbi två asteroider, varav den första, Steins, passerades i september 2008. I bästa fall kan de svenska instrumenten upptäcka en svallvåg som asteroidens rörelse genom solvinden kan ge upphov till.

– Det troligaste är att vi inte kan se några effekter av asteroiden på solvinden i dess närhet, men skulle vi ha fel så är det en viktig upptäckt, säger Anders Eriksson, även han forskare vid IRF.

Mycket är osäkert om Lutetia, så det är bäst att vara beredd på det oväntade.

Lutetia upptäcktes redan 1852 av Hermann Goldschmidt, en tysk konstnär och astronom, med ett mindre teleskop på en balkong i Paris. Det latinska namnet på staden fick ge namn åt asteroiden, som var den 21:a som någonsin upptäckts, och dess fullständiga namn är därför 21 Lutetia.

Goldschmidt upptäckte flera asteroider och fick hundra år efter sin upptäckt av Lutetia en asteroid uppkallad efter sig, 1614 Goldschmidt. Idag är flera hundra tusen asteroider kända.

IRF:s Rosetta-sida: på engelska

IRF:s instrument ICA

IRF:s instrument LAP

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera