17 september 2009

SLU öppnar för intensivodling av skog

Intensivodling av skog kan bli ett intressant komplement till dagens skogsbruk. Det är slutsatsen när SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) redovisar sin utredning av möjligheter till intensivodling av skog till jordbruksdepartementet.

Med intensivodling menar man i utredningen sådana skötselmetoder som kan ge väsentligt ökad produktion, samtidigt som dagens lagstiftning eller myndigheters allmänna råd begränsar användningen. Det rör sig till exempel om intensivare gödsling och en ökad användning av klonade plantor samt främmande trädslag.

Budskapet från utredningen är att intensivodling kan öka svensk skogsproduktion väsentligt och samtidigt ge förbättrad lönsamhet i skogsbruket samt positiva klimateffekter.

Men intensivodling medför också risker. Mot bakgrund av den osäkerhet som råder om miljökonsekvenserna menar utredarna att en fortsatt utveckling bör tillåtas bara under vissa villkor. Intensivodlingen föreslås följas och utvärderas mycket noggrant inom ramen för en strategi för adaptiv skötsel. Då kan formerna för intensivodling revideras i takt med att kunskapen växer.

Utredningens slutsatser kommer även att presenteras på ett seminarium som SLU och KSLA arrangerar den 8 oktober i Stockholm.

Ökad skogsproduktion samhällsekonomiskt lönsam
– Vi ser att flera intensivodlingsmetoder är lönsamma både ur ett företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt perspektiv. Det är särskilt intressant att en ökad skogsproduktion för med sig flera positiva klimateffekter, säger Göran Ståhl, vicerektor vid SLU, som varit utredningens projektledare.

Intensivodling av skog kan bidra till att fossila bränslen i högre grad ersätts med biobränslen och andelen klimatbelastande byggnadsmaterial kan minska. Dessutom ökar intensivodling av skog inbindningen av kol från atmosfären till skogsekosystemet. Effekterna beror på hur stora arealer som tas i anspråk.

Mångfald och övergödning kan påverkas negativt
Utredningen pekar på flera risker med intensivodling av skog. Förutsättningarna för biologisk mångfald försämras och övergödningen av sjöar, vattendrag och hav kan komma att öka. Effekterna på havsmiljön är dock mycket små jämfört med påverkan från jordbruket. Samtidigt pågår i dag ett arbete med att begränsa utsläppen till haven där nya källor inte är önskvärda.

– Det är viktigt att noga följa upp både produktions- och miljökonsekvenser av intensivodling. Vår bedömning är att det finns väldigt mycket att vinna på en bred samverkan mellan berörda aktörer inom ramen för en strategi för adaptiv skötsel av den här typen av skog, säger Stig Larsson vid SLU, en av två biträdande projektledare.

Adaptiv skötsel syftar till ett kontinuerligt lärande hos skogsägare, myndigheter, forskare, intressentgrupper och allmänhet. Intensivodlingen ska då följas kontinuerligt genom storskaliga experiment, riktade forskningsinsatser i verkliga bestånd och med miljöövervakningsprogram.

– Med adaptiv skötsel går det att utifrån bästa tillgängliga kunskap ompröva gällande skötselrekommendationer och regelverk, säger Tomas Lundmark, SLU, biträdande projektledare.

Syntesrapport:
Möjligheter till intensivodling av skog
http://www2.slu.se/press/2009/MINTSlutrapport.pdf

Seminarium den 8 oktober i Stockholm (SLU och KSLA)
Länk till information och anmälan
http://www.slu.se/?id=1362&Seminarier_id=238

Pressbilder
Göran Ståhl, professor och vicerektor på SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys. Foto: Julio Gonzalez/SLU.
http://www2.slu.se/press/2009/GStahl_FotoJGonzalez.jpg

Stig Larsson, professor vid SLU. Foto: Li Gessbo/SLU.
http://www2.slu.se/press/2009/SLarsson_FotoLGessbo.jpg

Skogsbild. Foto: Mats Gerentz/SLU.
http://www2.slu.se/press/2009/Skog_FotoMGerentz.jpg

Bakgrund
År 2008 fick SLU ett regeringsuppdrag att undersöka möjligheterna till intensivodling av skog (Jo 2008/1885). Slutrapporten lämnas i form av en syntesrapport, vilken baseras på sju faktaunderlag som utarbetats under projektets gång. Slutrapporten har författats av projektledare Göran Ståhl tillsammans med Stig Larsson och Tomas Lundmark som varit biträdande projektledare.

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Göran Ståhl, projektledare samt professor och vicerektor på SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys, 070-6618216, goran.stahl@adm.slu.se

Stig Larsson, biträdande projektledare samt professor och vicedekanus för forskning på fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, SLU, 070-8772333, stig.larsson@ekol.slu.se

Tomas Lundmark, biträdande projektledare samt professor och prodekanus på fakulteten för skogsvetenskap, SLU, 070-6317412, tomas.lundmark@esf.slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera