Tema

Osäkrat klimat – laddad utmaning

Enligt FN:s klimatpanel blir jorden varmare mycket sannolikt på grund av människans utsläpp av växthusgaser, och uppvärmningen kopplas till stigande havsnivå, krympande isar och risken för snabba och oförutsägbara förändringar. Men när blir människans klimatpåverkan farlig, och vad står på spel? Är EU:s energi- och klimatpolitik tandlös? Är lagring av koldioxid en lösning eller en dimridå? Kanske skapar hotet mot klimatet nya möjligheter för företagen? Formas nya pocketbok Osäkrat klimat – laddad utmaning tar ett brett grepp på klimatfrågan med globalt perspektiv.

Boken innehåller artiklar som ett fyrtiotal olika forskare har skrivit om den naturvetenskapliga grunden, om klimateffekter, anpassning och sårbarhet, och om åtgärder för att begränsa klimatförändringar.

Den naturvetenskapliga grunden
Modellering och mätningar är klimatforskarens viktigaste verktyg. Båda har sina begränsningar, men kompletterar varandra och klimatmodeller är det bästa för framtidsscenarier.

– Att bygga en klimatmodell är att balansera på en knivsegg mellan många olika faktorer, vissa som vi känner väl och andra mindre väl, skriver Michael Tjernström, Stockholms universitet. Moln är en akilleshäl och partiklar en annan. Dessutom finns det sådant som vi ännu inte vet att vi inte vet.

Vetenskapens prognoser slår inte alltid in, och de flesta av oss kan inte själva undersöka hur det står till med klimatet. Ändå bör vi tro på klimatförändringen. Vi litar på vetenskapen som process och när det finns en konsensus runt denna måste samhället utgå från detta som kunskap. Något annat har vi inte att tillgå. Det menar Sverker Sörlin, KTH.

Klimateffekter, anpassning och sårbarhet
När vi ska bestämma utsläppsmål för koldioxid får vi leva med flera osäkra faktorer. Det är osäkert vilken temperaturökning det blir när växthusgashalten ökar och vilka effekter en global temperaturökning får, skriver Daniel Johansson, Chalmers tekniska högskola. Det är inte heller självklart vad som är ”farlig” mänsklig klimatpåverkan. Om vi vill vara relativt säkra på att nå EU:s tvågradersmål måste vi börja minska utsläppen kraftigt redan idag, menar han.

Vilka åtgärder är vi beredda att vidta för att minska de ”farliga” klimateffekterna? Här har värderingar en given roll. Vetenskapen kan belysa följderna av olika handlingsalternativ och vad som behövs för att nå uppsatta mål, men kan inte förse oss med slutgiltiga svar om vad vi ska göra. Oavsett det måste vi ta beslut, skriver Markku Rummukainen, SMHI.

Exempelvis behöver vi ta beslut om vad vi ska göra med våra utsatta kustområden om och när vattnet stiger på grund av klimatförändringarna. Samhällena måste anpassa sig genom långsiktiga investeringar. Att göra ingenting är dyrt, både ekonomiskt och mänskligt. Bästa sättet att begränsa kostnaderna är att förebygga och minska utsläpp av växthusgaser, skriver Annika E Nilsson på Stockholm Environment Institute.

Åtgärder för att minska klimatförändringar
I retoriken kring EU:s klimat- och energipolitik syns inte samhällets målkonflikter. EU saknar regelverk och demokratiskt mandat för att göra en stor samhällsomställning av energisystem, transporter och konsumtionsmönster till en kolsnål framtid. EU:s klimat- och energipolitik är en tandlös tiger, enligt Karin Bäckstrand, Lunds universitet.

I slutet av boken beskrivs möjligheter efter Köpenhamnskonferensen. Björn-Ola Linnér, Linköpings universitet, och Bo Kjellén, Stockholm Environment Institute, skriver om klimatsamarbetet från Rio till Köpenhamn. Om resultatet från Köpenhamn i december 2009 blir svagt får vi troligen en debatt om klimatkonventionen. Är FN-vägen den rätta? Är det för mycket marknad och för lite politisk styrning i dagens klimatarbete? Vilka principer ska gälla?

För närmare information om boken se www.formasfokuserar.se där boken även kan beställas för 51 kr (inkl moms, exkl frakt). I bokhandeln är cirkapriset 64 kr.
För rec.ex. kontakta lena.jansson@formas.se, 08-775 40 65.

Kontaktinformation
För mer information:
Birgitta Johansson, Forskningsrådet Formas, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, Forskningsrådet Formas, eve@formas.se

Osäkrat klimat – laddad utmaning

 lästid ~ 3 min