1 juni 2009

Beräkningsmodell visar vad som styr kväveutlakningen från åkermark

En betydande del av kvävet i våra vattendrag kommer från åkermarkens diken och dräneringsledningar. På SLU utvecklas analysverktyg som kan beräkna vilka åtgärder mot kväveutlakning som fungerar bäst i områden med olika jordtyper och klimat. En prototyp som intrimmats i Skåne och på Öland presenteras nu i en avhandling av Osvaldo Salazar.

I arbetet med de svenska miljömålen genomförs olika åtgärdsprogram som ska minska flödena av växtnäring från åkermark till vattendrag. En viktig aspekt i detta arbete är att åtgärderna sätts in där de gör störst nytta. Idag är det dock svårt att bedöma hur och i vilken grad olika åtgärder har minskat belastningen på vattendragen. Det finns därför ett stort behov av ett analysverktyg som kan ta hänsyn till hur flödena av vatten och näringsämnen varierar inom olika delar av ett avrinningsområde under året och hur flödena påverkas av markanvändningen.

Det analysverktyg som Osvaldo Salazar har utvecklat består av tre delar: en GIS-plattform som lagrar geografisk information och andra databaser, en modell som simulerar vatten- och kväveflöden från enskilda fält och en modell som kopplar ihop utflödena från enskilda fält till hela avrinningsområdets utlopp i ett vattendrag.

Den modell som beräknar hur flödena från enskilda fält påverkas av markanvändningen har Osvaldo Salazar kalibrerat i ett utlakningskänsligt område i nordöstra Skåne, där mätutrustning fanns på plats sedan tidigare. Modellen för flöden inom ett helt avrinningsområde testades och finjusterades i ett område på Öland.

För att testa analysverktyget gjordes en ”pilotstudie”, där modellberäkningarna visade att avrinningen från enskilda fält stod för 60 procent av vattenflödet i utloppet och grundvattnet för resten. Variationerna under året och storleken på den uppskattade nitratkväveutlakningen överensstämde i stort med vad som uppmättes i fält under studieperioden. Kväveutlakningen från avrinningsområdet kom till 90 procent från dräneringsledningar och diken från enskilda fält.

Nästa steg i arbetet är att bygga upp en databas som gör verktyget mer generellt, dvs. anpassat till fler klimatområden och jordtyper.

Om man kan beräkna avrinning och utlakning för varje enskilt fält går det att bedöma den samlade effekten av markanvändningen inom ett avrinningsområde. Detta angreppssätt gör det möjligt att uppskatta vilka ändringar i odlingen (strategier för gödsling, jordbearbetning, bevattning, dränering etc.) som kan vara de mest effektiva och billigaste sätten att minska belastningen på vattendrag.

—————————–

MSc Osvaldo Salazar, institutionen för mark och miljö, SLU, försvarar sin avhandling Modelling water discharge and nitrogen loads from drained agricultural land at field and watershed scale.

Tid: Torsdag den 4 juni 2009, kl. 09.15
Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Ali Madani, Department of Engineering, Nova Scotia Agricultural College, Truro, Nova Scotia, Kanada

Mer information:
Osvaldo Salazar, 018-67 11 87, Osvaldo.Salazar@mark.slu.se

Osvaldo besvarar frågor på engelska och spanska. Frågor kan också ställas till:
Abraham Joel, 018-67 29 23, Abraham.Joel@mark.slu.se
Ingrid Wesström, 018-67 11 83, Ingrid.Wesstrom@mark.slu.se


Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera