Bättre samförvaltning av renbetet möjlig
Överallt på jorden, där det finns naturresurser med fler intressenter, uppstår konflikter. Ett sådant exempel är de nordliga skogarna, som renägarna och skogsägarna utnyttjar parallellt, men med olika syften.
Camilla Widmark vid SLU i Umeå pekar i sin doktorsavhandling på att de samråd som bildades 1979 inte fungerar bra. Det beror bland annat på att lavresursen är knapp och att markanvändningen och de juridiska reglerna har skiftat under historien, vilket skapar förvirring om vad som gäller. Rennäringen har en svagare maktställning än skogsnäringen inom samråden, och skogsnäringens resultat påverkar den omgivande bygden ekonomiskt mycket mer än rennäringens.
Det vore emellertid möjligt att skapa mer rättvisa samråd med en tydlig definition och klart syfte. Om skogsnäringen tidigt berättar om sina planer på avverkningar i tid och rum, kunde rennäringen exempelvis beta dessa områden lite intensivare före avverkningen och samtidigt spara andra, växande skogsområden.
Samförvaltningen skulle vidare fungera bättre om kunskapen om varandras näringar ökade. En enkel, konfliktlösande instans behövs också om de två näringarna inte kommer till en lösning i samråden.
Text: Nora Adelsköld
Kontaktinformation
Camilla.Widmark@sekon.slu.se
090-786 85 96
Institutionen för skogsekonomi, http://www.sekon.slu.se/
