25 november 2008

Startkultur ger säkrare konservering av fodersäd

Mycket energi kan sparas om fuktig fodersäd konserveras med mjölksyrabakterier eller jäst i stället för att torkas, och dessutom förbättras näringsvärdet. Om man utgår från en startkultur med utvalda mikroorganismer är risken för feljäsning liten. Detta visar en Matilda Olstorpe i en avhandling från SLU.

Fermentering (jäsning) av blötfoder och ensilering av krossad spannmål är två allt vanligare sätt att konservera djurfoder. Båda metoderna har miljömässiga fördelar. Vid ensilering av krossad spannmål sparas 60 procent av den energi som hade gått åt om säden i stället hade torkats. Vid blötfoderfermentering går det att använda biprodukter från etanol- och mattillverkning, vilket minskar avfallsmängden från dessa produktionssystem. Konserveringsprocesserna kan också förbättra både den näringsmässiga och den hygieniska kvaliteten på fodret, även om kvaliteten inte alltid blir optimal eftersom båda metoderna bygger på spontan mikrobiell tillväxt.

Matilda Olstorpe har i sitt doktorsarbete undersökt hur dessa konserveringsmetoder förändrar fodrens kvalitet, dels vid spontan tillväxt av olika mikroorganismer, dels vid tillsats av startkulturer med utvalda mjölksyrabildande bakterier och jästsvampar.

Näringsmässig och hygienisk förbättring
Båda fermenteringsmetoderna visade sig förbättra fodrens näringsmässiga och hygieniska kvalitet. Mycket viktigt är att fermenteringen minskar mängden fytat i fodret. Fytat är en fosforkälla som enkelmagade djur (t.ex. grisar) inte kan utnyttja, och ämnet binder också flera viktiga spårämnen. Ensilering av spannmålskross visade sig även öka proteinhalten i fodret. Ett exempel på en hygienisk förbättring är att mängden Enterobakter minskade vid våtfoderfermentering och vid ensilering av krossad spannmål som inokulerats med biokontroll-jästen Pichia anomala. Den antibakteriella egenskapen hos P. anomala har inte tidigare dokumenterats i fodersystem.

Startkultur ger säkrare resultat
Avhandlingen visar att spontan fermentering med naturligt förekommande mikroorganismer har sin begränsning. Den mikrobiella floran varierade kraftigt mellan olika satser, och arter som dominerade i en sats kunde utkonkurreras i en annan. Hur olika mikroorganismer avlöser varandra under fermenteringen bestäms troligen mer av egenskaper hos enskilda stammar än av skillnader mellan olika arter. Under praktiska gårdsförhållanden blev vattenhalten i krossensilerad spannmål sällan hög nog för att ge en tillräcklig mjölksyraproduktion, vilket ledde till en oönskad tillväxt av mögel och bakterier. Foderfermentering bör därför baseras på inympade mikroorganismer istället för spontan mikrobiell tillväxt. Ympningen görs genom tillsats av startkulturer som innehåller både lämpliga jästsvampar och mjölksyrabakterier.

Bland de mikroorganismer som Matilda Olstorpe har arbetat med finns flera kandidater som bör vara lämpliga i startkulturer, t.ex. mjölksyrabakterier som Lactobacillus fermentum, Lactobacillus panis och Pediococcus pentosaceus, samt jästerna Pichia fermentum och P. anomala.

Utöver sina antibakteriella egenskaper visade sig P. anomala även ha förmågan att bryta ner fytat och att ge fodret en mer fördelaktig aminosyraprofil. Fytas-aktiviteten visade sig variera kraftigt mellan olika stammar, vilket återigen visar hur viktigt det är att använda rätt stammar i startkulturer. Tillsats av P. anomala till spannmål ökade dock inte proteininnehållet i sådan hög grad att spannmålen kan kallas proteinfoder.

Bättre hygientester behövs
Forskningsresultaten visar också att det behövs nya metoder för utvärdering av foderkvalitet. När Matilda Olstorpe använde en modern molekylär metod för att artbestämma mikroorganismer i foderprover visade det sig att de traditionella metoderna som används idag, som platträkning, har ett begränsat värde för utvärdering av foderhygien i fermenterat foder.

—————————–

Agronom Matilda Olstorpe, institutionen för mikrobiologi, SLU, försvarar sin doktorsavhandling Feed grain improvement through biopreservation and bioprocessing. Microbial diversity, energy conservation and animal nutrition aspects.

Tid: Fredag den 28 november 2008, kl. 13.00
Plats: Aulan (Sal 142), Genetikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Graeme Walker, Division of Biotechnology & Forensic Science, School of Contemporary Sciences, University of Abertay Dundee, Dundee, Skottland

Mer information: Matilda Olstorpe, 018-67 32 13, mobil 070-536 19 72, Matilda.Olstorpe@mikrob.slu.se.

Länk till den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001858/

Matilda Olstorpe kommer från Söderköping.

Pressbild (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges):
• Matilda Olstorpe (Foto: Niclas Olstorpe)
http://www2.slu.se/aktuellt/2008/pressbilder/MatildaOlstorpe/matilda_olstorpe.jpg

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/page.cfm?page=102

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera