Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

25 november 2008

Robusta frön till framtidens skog

Det mesta av fröet för plantodling av tall och gran kommer i Sverige från fröplantager. Genetiskt utvalda kloner (delar av samma växtindivid) från förädlingen ympas på träd som planteras på öppen mark med milt klimat. Träden beskärs för att kottarna ska vara lätta att plocka, och gödslas för att producera mycket frö.

Plantagefrö förväntas ge väsentligt bättre skogstillväxt än frö från ”vilda” bestånd. Plantagefrö är också genetiskt mer mångformigt än beståndsfrö, eftersom en plantage består av många kloner med olika ursprung. Varje klon har också testats på olika lokaler vilket gör att plantagefröet blir robust och bättre klarar klimatförändringar.

Vartefter förädlingen fortskrider kommer klonerna i Sveriges fröplantager att bytas ut, oftare ju större betalningsvilja skogsägarna visar. Finnvid Prescher har i en doktorsavhandling från SLU i Umeå belyst olika aspekter på en förbättrad fröproduktion. Han utvecklade en modell för att beräkna den optimala livslängden för klonerna i fröplantagerna. För granplantager var den ekonomiska livslängden 40 år och för tallplantager 30 år.

Fröträden får kottar innan de producerar eget pollen, varför man får okända fäder i början av kottproduktionen. Finnvid Prescher rekommenderar ändå att plocka de första kottarna i nya fröplantager eftersom de genetiskt sett är bättre än alternativet, dvs. beståndsfrö eller frö från äldre plantager.

Dag.Lindgren@genfys.slu.se, 090-786 82 17, Finnvid.Prescher@skogsplantor.se
Bättre fröplantager för Sveriges framtid, Fakta Skog 2/2008 https://arbetsplats.slu.se/sites/sfak/faculty_doc/Publikt/FaktaSkog_02_2008.pdf

Finnvid Preschers avhandling:  Seed orchards – genetic considerations on function, management and seed procurement http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001517/

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera