Helsädsensilage till mjölkkor: Ett utmärkt foder i rätt foderstat
Stråsäd som ensileras medan hela grödan är grön kan bli ett utmärkt foder till både mjölkkor och kvigor, men det gäller att skörda i rätt mognadsstadium. Ensilerar man korn först vid degmognad får man en stor skörd, men borsten gör fodret mindre smakligt. Det visar Johanna Wallsten i en avhandling från SLU som även visar att rågvete är en lovande gröda för norra Sverige.
Den stora fördelen med att ensilera helsäd (både strå och ax) är att man får en stor mängd foder vid ett skördetillfälle per år (vallar med gräs och klöver måste skördas flera gånger per säsong för att inte bli förvuxna). Johanna Wallstens avhandling handlar om hur helsädsensilagets fodervärde påverkas av vilket sädesslag som används och vid vilken tidpunkt grödan skördas.
Höstsäd kan ge stora mängder foder
Höstsäd hinner vanligen inte bli tröskmoget i norra Sverige, men försöken visar att råg och rågvete kan ge väldigt stora ensilageskördar i mellersta Norrland om grödorna har övervintrat bra – 10–16 ton torrsubstans (TS) per hektar. Avkastningen för vårsäd (korn och havre) låg som mest runt 8–10 ton TS per hektar. För att uppnå en hög avkastning måste man dock vänta med att skörda tills grödan är i degmognad.
Sent skördat korn blir mindre smakligt
Korn och höstrågvete har högre smältbarhet och lägre fiberhalt än havre och råg, och har därför ett bättre fodervärde. En nackdel med korn är dock att ensilagekonsumtionen kan minska ju längre grödan får mogna, vilket märktes i utfodringsförsök med både kvigor och mjölkkor. En orsak till detta är kornkärnornas borst, som inte verkar vara så besvärande om kornet skördas vid axgång, men som blir det vid senare skörd.
Hög stärkelsehalt kan ge problem
I en studie med mjölkkor upptäckte Johanna Wallsten att såväl mjölkavkastningen som halterna av fett och protein i mjölken minskade när korna utfodrades med sent skördat (tidig degmognad) kornensilage än då de fick tidigt skördat (axgång) kornensilage.
Förklaringen visade sig vara att degmoget kornensilage gav en foderstat med en väldigt hög stärkelsehalt, 20 procent av TS. Detta försämrade fibersmältbarheten och därmed även hela foderstatens totala smältbarhet och följaktligen sjönk mjölkproduktionen.
Att skörda helsädsensilage vid tidig degmognad ger alltså mycket foder, men man måste kontrollera att den totala stärkelsehalten i foderstaten inte blir för hög om det ska utfodras till mjölkkor, annars kan mjölkproduktionen minska.
———————————–
Agronom Johanna Wallsten, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, försvarar sin avhandling Whole-Crop Cereals in Dairy Production – Digestibility, Feed Intake and Milk Production.
Tid: Tisdag den 23 september 2008, kl. 10.00
Plats: Wibesalen, Röbäcksdalen, Umeå
Opponent: Dr Liam Sinclair, Harper Adams University College, Newport, Shropshire, Storbritannien.
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen (med svensk sammanfattning på s 39–40):
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001795/
Kontaktinformation
Mer information:
Johanna Wallsten, tel. 090-786 87 53, Johanna.Wallsten@njv.slu.se
