Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

9 juli 2008

Artfattig park missgynnar humlor i staden

För att få humlor och andra bin att trivas i stadsnära grönområden krävs miljöer som ibland går stick i stäv med hur parker och andra grönytor planeras och sköts i dag. Det visar ny forskning som gjorts av Karin Ahrné på institutionen för ekologi vid SLU.

Nyligen presenterade hon sina rön i en doktorsavhandling. Målsättningen var att studera hur den ökande urbaniseringen påverkar den biologiska mångfalden när det gäller humlor. Trivs humlor i stadsmiljöer? Hur många arter söker sig dit?

– Humlor har en viktig ekologisk funktion under vår och sommar. Både vilda växter och odlade grödor är beroende av att insekter och andra djur hjälper till med pollineringen för att bära frukt, säger Karin Ahrné.

– Humlor besöker gärna våra blommande fruktträd och bärbuskar på våren och försommaren, till glädje för många människor eftersom det förbättrar skörden senare på säsongen. Men om vi vill fortsätta att ha humlor såväl i staden som i våra ytterområden måste vi erbjuda dem en bra miljö. Den förtätning som sker i många städer gynnar inte humlorna.

Olika grönområden studerades

Studierna har gjorts i stadsnära grönområden i Stockholm med omnejd. I en av studierna undersöktes förekomsten av humlor i koloniträdgårdar i centrala Stockholm såväl som i mer lantliga omgivningar norr om staden för att ta reda på hur humlor påverkas av ökande urbanisering.

I en annan studie jämfördes förekomsten av humlor och fåglar i tre olika typer av grönområden i centrala Stockholm; koloniträdgårdar, parker och kyrkogårdar.

För att få kunskap om hur de olika grönområdena sköts gjordes intervjuer med de personer som planerade och utförde arbetet i parker, kyrkogårdar och koloniträdgårdar. Det visade sig att störst kunskap om ekologi fanns hos de personer som har kolonilotter. Dessa odlare visade också störst intresse av att plantera växter och vidta andra åtgärder för att gynna förekomst av humlor och fåglar.

Behov av boplatser

Om humlorna ska trivas måste grönområdet ha en viss karaktär visar forskningen. Valet av växter spelar roll och det får gärna finnas lite skräpiga områden med högre gräsvegetation där humlor kan finna boplatser och inte enbart kortklippt gräs.

Humlor är så kallade generalister och besöker ett stort antal olika växtarter. I trädgårdar lockas de bland annat av olika typer av kryddväxter t ex kungsmynta, salvia, timjan och lavendel, men även andra trädgårdsväxter som lupiner, stockrosor, riddarsporre, stormhatt, bolltistel med flera är attraktiva för humlor. I de 16 koloniträdgårdarna som Karin Ahrné besökte registrerades totalt 13 arter humlor, som mest 11 arter på en och samma plats.

-Artrikedomen påverkades av landskapet som omgav de studerade grönområdena. Antalet arter av humlor minskade när mängden hårdgjord yta i det omgivande landskapet ökade. Intressant nog hittades ändå relativt många arter i koloniträdgårdar också i centrala Stockholm.

Hur många individer av varje art Karin Ahrné hittade, påverkades främst av vilken typ av koloniområde det var, stuga eller bara odlingslott, och av vilka växter som odlades. De flesta arterna var vanligare i koloniträdgårdar med odlingslotter och gynnades av att man odlade växter av familjerna Lamiaceae (t ex kungsmynta, salvia, mynta och lavendel) och Fabaceae (ärtväxter som rödklöver och lupiner).

Sämst miljö i parker

I den jämförande studien av koloniträdgårdar, parker och kyrkogårdar var det ingen skillnad i artrikedom av humlor. Däremot var antalet individer betydligt högre i koloniträdgårdar än i parker och kyrkogårdar, vilket främst berodde på en högre blomrikedom i koloniträdgårdar. Den sämsta miljön erbjöds i några av de parker som ingick i studien. Gemensamt för dessa områden var att de erbjöd en ganska torftig miljö för humlorna.

– Jag tror att det går att sköta också parker och kyrkogårdar på ett mer gynnsamt sätt för humlor och andra bin. Genom att välja växter, bärbuskar och fruktträd som de gillar kan vi gynna ett stort antal arter humlor i våra svenska städer, säger Karin Ahrné.

– Men den totala mängden grönområden i staden är också betydelsefull. Om ett grönområde blir alltför isolerat kan det inte längre nås av humlor och andra bin oavsett hur blomrikt området är.

För mer information: Karin.Ahrne@ekol.slu.se

Pressbilder finns att hämta:

http://www2.slu.se/press/2008/gronahagern.jpg

Bildtext: Gröna hägerns koloniområde i Täby, ett av grönområdena som ingår i studien om hur humlorna påverkas av urbanisering. Foto: Karin Ahrné, SLU

http://www2.slu.se/press/2008/smedby.jpg

Bildtext: Humlor föredrar gärna koloniområden som erbjuder en mångfald av växter. Här Smedby koloniområde i Upplands Väsby. Foto: Karin Ahrné, SLU

http://www2.slu.se/press/2008/IMG_0237.jpg

Bildtext: Humlearten Bombus muscuorum på Kärleksört. Foto: Karin Ahrné, SLU

www.slu.se

Kontaktinformation
Karin.Ahrne@ekol.slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera