Det är enklare i teorin — om skolutveckling i praktiken
Den svenska skolan är under ständig utveckling och förändring. Utvecklingen sker i en komplex skärningspunkt mellan utbildningspolitiska intentioner, pedagogisk forskning och förvaltningsledningars, rektorers och lärares ambitioner. I en ny avhandling från Växjö universitet undersöker pedagogen Inger von Schantz Lundgren hur dessa krafter verkar och förhållandet dem emellan under arbetet med ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasieskola.
Avhandlingen består av en fallstudie av ett skolutvecklingsprojekt som bedrevs enligt den s.k. Frirumsmodellen. Tidigt i projektet visade det sig dock att den tänkta strategin var mer komplicerad att genomföra i praktiken än vad den bakomliggande teoretiska tanken utlovade. Skepsis och motstånd bidrog också till att projektet inte kunde genomföras enligt den ursprungliga planen. Studien kom därför att fokusera på händelser och processer som kunde bidra till att öka förståelsen för varför så skedde.
En utgångspunkt i studien är att skolans uppdrag aldrig kan betraktas som neutralt, utan är ett uttryck för bakomliggande samhälleliga krafter, ideologier och ideal som är verksamma i ett aktuellt historiskt skede. Dessa förändras över tid, vilket leder till att skolreformer med varierande tidsintervaller genomförs. Detta genererar i sin tur olika former av utvecklingsaktiviteter i enskilda skolor. På det sättet finns en nära koppling mellan vad som sker på den makropolitiska nivån (staten och kommunen) och den mikropolitiska nivån (den enskilda skolan, det enskilda lärarlaget och i slutändan, den enskilde läraren).
Resultatet visar hur komplexa, synliga och osynliga, mönster av relationer, makt och individers grundläggande värderingar påverkade hur skolutvecklingsprojektet utvecklade sig och varför det aldrig fick något egentligt fäste i den aktuella skolan. Den rationalistiskt utformade projektplanen och den skolutvecklingsmodell som användes skapade inte de nödvändiga förutsättningarna för att på ett ändamålsenligt sätt hantera de komplikationer som uppstod.
I studien tydliggörs att skolutveckling sker i en komplex skärningspunkt mellan utbildningspolitiska intentioner, pedagogisk forskning och förvaltningsledningars, rektorers och lärares ambitioner, vilket är ett förhållande som bör synliggöras och problematiseras i arbetet med att utveckla skolans verksamhet. Därmed blev det också tydligt att i ett skolutvecklingsarbete är det viktigt att såväl förvaltningsledningen som skolledningen har förmåga att hantera skolans ideologiska dimension.
Inger von Schantz Lundgren är hemmahörande i Borlänge och verksam som adjunkt vid Högskolan Dalarna.
Avhandlingen Det är enklare i teorin… Om skolutveckling i praktiken. En fallstudie av ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasieskola försvaras fredagen den 9 maj 2008, kl. 13.00. Disputationen äger rum i sal Weber, Växjö universitet. Fakultetsopponent är professor Per-Erik Ellström, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Inger von Schantz Lundgren, telefon: 070-998 54 67 eller e-post: ivo@du.se.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press,
telefon: 0470/708267 eller e-post: vup@vxu.se.
