Tema

Gradvis avvänjning bäst för kalven

Kalvar skiljs vanligen från kon några dagar efter födseln. De som sedan får suga i sig mjölk från en spene i tillräckliga portioner och med ett lågt flöde får sitt sugbehov tillfredsställt, enligt Per Peetz Nielsen vid SLU i Skara. Med en gradvis avvänjning efter mjölkperioden, utvecklar de sedan färre onormala sugbeteenden på sina kalvkompisar, än om de får sluta tvärt att dricka mjölk.

Inom konventionell mjölkproduktion hålls kalven vanligtvis i ensambox de första veckorna i livet. Under denna tid utfodras de vanligtvis med mjölk två gånger om dagen från en vanlig hink eller en hink med spene. Spenhink används för att ge kalvarna möjlighet att kunna suga i sig mjölken på ett för dem mer naturligt sätt. När kalvarna är omkring två veckor gamla brukar de hållas i gruppbox för att de ska kunna utveckla sina sociala beteenden

Det är viktigt att kalvarna får möjlighet att utföra sugbeteenden i samband med mjölkutfodringen, för att undvika att de utvecklar onormala beteenden som t ex spensugning på andra kalvar eller på andra kvigors spenar när de blir äldre. Spensugning ökar risken för utveckling av mastit (juverinflammation) och sjukdomsspridning om de dricker mjölk från en annan ko.

Per Peetz Nielsen har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt i vilken utsträckning mjölkmängden (hög eller låg) och avvänjningsmetoden från mjölken (plötslig eller gradvis) påverkade kalvars utveckling av onormalt sugande, deras användning av mjölk- och kraftfoderautomaten och deras totala energiintag före, under och efter avvänjning.

Sammanfattningsvis pekar resultaten på att för att undvika beteendestörningar hos kalvarna måste måltidsstorleken vara så pass stor (1,5 till 2,0 liter) att kalvarna har möjlighet att tillfredsställa sitt behov av att suga under varje mjölkmåltid.

Vid mjölkutfodring av kalvar från en spenhink med flera spenar, är det den enskilda kalvens sugförmåga och dess benägenhet att knuffa bort andra kalvar från den spene de diar från, som påverkar hur mycket den dricker. Däremot påverkas mjölkintaget inte av om varje spene ansluts till ett gemensamt, stort fack eller om varje spene ansluts till ett enskilt, litet fack.

Avvänjningsmetoden är mycket viktig för att säkra att kalven böjar äta kraftfoder så snabbt som möjligt. Dessa försök visar att en gradvis avvänjning under 10-14 dagar påverkar kalvens kraftfoderintag positivt i förhållande till både abrupt avvänjning och avvänjning med en gradvis utspädning av mjölken. Dessutom minskar risken för att kalven suger på andra kalvar efter avvänjningen om det sker gradvis.
—————————–

MSc Per Peetz Nielsen, institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, försvarar sin avhandling med titeln Behaviours Related to Milk Intake in Dairy Calves – The Effects of Milk Feeding and Weaning Methods. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
————————–

Plats: Hernqvistaulan, Undervisningshuset, SLU, Skara,
Tid: torsdagen den 13 mars 2008 kl. 13.00
Opponent: Professor Anne Marie de Passillé, Pacific Agri-Food Research Center, Kanada
——————–

Mer information
Per Peetz Nielsen, 070-284 93 99, Per.Peetz.Nielsen@hmh.slu.se

Abstract och avhandlingen i sin helhet http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001698/

Institutionen för husdjurens miljö och hälsa http://www.hmh.slu.se
—————-
Detta och andra pressmeddelanden från SLU http://www.slu.se/?id=102

Gradvis avvänjning bäst för kalven

 lästid ~ 2 min