Tema

Att vårdas eller fostras – ny avhandling om rättspsykiatrisk vård

I Sverige idag vårdas ungefär 1400 personer inom den rättspsykiatriska vården. Vårdtiden är inte tidsbegränsad utan bestäms och prövas av länsrätten. Den rättspsykiatriska vården har en övergripande skyddsaspekt gentemot samhället, men den ska också bidra till ökad hälsa, livskvalitet och har som mål att patienterna ska kunna leva i samhället igen. I en ny doktorsavhandling från Växjö universitet beskriver Ulrica Hörberg det rättspsykiatriska vårdandet utifrån ett vårdar- och patientperspektiv, ett perspektiv som hittills varit ganska obeforskat.

Undersökningen är genomförd på en rättspsykiatrisk klinik där det bedrivs regionsvård och materialet har samlats in genom 22 intervjuer, varav 11 patienter och 11 vårdare. I avhandlingen presenteras resultatet i tre delar, där del ett behandlar hur patienter erfar att vårdas, del två hur vårdare erfar att vårda och del tre belyser fenomenet ”det rättspsykiatriska vårdandet”. Resultaten ger tyvärr en ganska dyster bild. Patienterna upplever otrygghet, opålitlighet och ovisshet. Vården erfars som icke-vårdande, med endast öar av god vård. Patienterna har en stark önskan att komma ifrån vården, som de ser mer som straff eller förvaring än vård. De försöker bete sig på det sätt som de upplever förväntas av dem, genom att anpassa sig till och foga sig efter de personer som bestämmer. Bemötandet från vårdarna präglas av förödmjukelse och av att patienterna ska veta sin plats. Det finns också en oklarhet i vad som gäller och regler kan variera mellan olika vårdare.

I studien som beskriver vårdarnas perspektiv framstår det rättspsykiatriska vårdandet som en motsägelsefull och oreflekterad fostran av patienterna, där villkoren bestäms av vårdarna och den kultur där vården bedrivs. Vårdandet sker mer eller mindre automatiskt och spontant, utan någon närmare eftertanke och vårdarna hamnar i situationer då de inte agerar professionellt. Vårdarna vill väl och försöker nå patienterna för att kunna skapa en relation med målet att patienterna ska anpassa sig. Vårdarna känner även en sammanhållning och ser varandra som ett stöd för att orka med situationen. Framträdande är den makt och maktlöshet som både vårdare och patienter står inför och forskningen visar att det förekommer ett ”destruktivt maktspel” mellan vårdare och patienter.

– Med min utgångspunkt i vårdvetenskapen och idén att vårdandets syfte är att stödja upplevelsen av hälsa och välbefinnande kan jag dra slutsatsen att ett oreflekterat och motsägelsefullt vårdande inte är vårdande i ordets rätta bemärkelse, säger Ulrica Hörberg. Om de innebörder som kommer fram i min forskning gäller generellt för rättspsykiatrin i Sverige, kan jag också dra slutsatsen att vårdandets potential inte utnyttjas. Det är i vårdvardagen som tid och möjlighet finns för att skapa de vårdande relationer som kan hjälpa dessa patienter mot hälsa.
– Dagens vårdkultur måste synliggöras, ifrågasättas och problematiseras för att ge förutsättningar för att ett verkligt vårdande får fäste också i den rättspsykiatriska vården.

Ulrica Hörberg är legitimerad sjuksköterska och har arbetat som psykiatrisjuksköterska i 13 år. Hon är numera verksam som universitetsadjunkt vid Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete vid Växjö universitet.

Avhandlingen ”Att vårdas eller fostras. Det rättspsykiatriska vårdandet och traditionens grepp” försvaras fredagen den 7 mars 2008, kl. 10.30. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Växjö universitet. Fakultetsopponent är professor Kenneth Asplund, Mittuniversitetet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Ulrica Hörberg, e-post: ulrica.horberg@vxu.se, telefon: 0470-708362.

Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.

Att vårdas eller fostras – ny avhandling om rättspsykiatrisk vård

 lästid ~ 2 min