Påverkbara regionala skillnader i dödlighet
Det finns regionala skillnader i Sverige i den dödlighet som anses påverkbar. Det visar en ny rapport från Statens folkhälsoinstitut. Skillnaderna kan delvis bero på olikheter i utformningen av sjukvården och det förebyggande folkhälsoarbetet.
I rapporten “Åtgärdbar dödlighet” analyseras regionala skillnader i den så kallade åtgärdbara dödligheten i Sverige under åren 1989-2003. Åtgärdbar dödlighet är ett internationellt begrepp som beskriver dödligheten i ett urval av diagnoser och skador som anses påverkbara med förebyggande eller behandlande insatser.
Viktiga dödsorsaker som direkt går att påverka med insatser från sjukvården är till exempel diabetes, astma och magsår. De betecknas som sjukvårdsindikatorer. Sjukdomar som påverkas av bredare hälsopolitiska insatser, till exempel lungcancer och levercirros, betecknas som hälsopolitiska indikatorer.
Rapportförfattaren Ragnar Westerling visar i studien att ett antal landstingsområden utmärker sig vid flera tillfällen. Därför kan det finnas systematiska olikheter i utformningen av sjukvården. Men resultaten kan påverkas av många faktorer, däribland hur vanligt förekommande sjukdomarna är i olika områden och skillnader i levnadsvanor.
I rapporten hade några landstingsområden höga dödstal för flera åtgärdbara dödsorsaker. För sjukvårdsindikatorerna gällde det främst Gotland (diabetes, kronisk luftrörskatarr och emfysem) och Gävleborgs läns landsting (cerebrovaskulär sjukdom och cancer i livmoderhalsen).
Utöver de två områdena hade även Södermanlands och Värmlands län något högre dödstal än riket vad gäller hela gruppen sjukvårdsindikatorer totalt. Stockholms län hade högre dödstal än riket för samtliga tobaks- och alkoholrelaterade hälsopolitiska indikatorer (cancer i luftstrupe, luftrör, lunga och matstrupe samt levercirros).
Vad gäller förhållandet tätort och glesbygd visar studien att skillnaderna minskat betydligt de senaste femton åren. I början av 1990-talet fanns stora skillnader med sämre resultat för sjukvårdsindikatorer på mindre orter och sämre resultat för tobaks- och alkoholrelaterade dödsorsaker på större orter. I början av 2000-talet var skillnaderna små.
Rapporten “Åtgärdbar dödlighet” finns tillgänglig på www.fhi.se.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Ragnar Westerling, docent, Uppsala universitet, 018-611 35 68 e-post: ragnar.westerling@pubcare.uu.se
Håkan Brodin, hälsoekonom, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 96 88, e-post: hakan.brodin@fhi.se
