Att sätta sig själv på spel. Om språk och motspråk i pedagogisk praktik
För att förändras och tänka nytt i pedagogiska sammanhang behöver vi bli provocerade, något behöver “stöta mot” våra etablerade föreställningar. “Motspråk” är därför ett återkommande begrepp i en ny avhandling från Växjö universitet. Med motspråk menas ett språk som inte stämmer överens med den föreställning man redan har. Det är ett språk som kan ge en spegling av det egna jaget när individen får möjlighet att se sig själv i ett socialt sammanhang. Konstnärliga språk kan vara exempel på motspråk som gör uppror mot vaneseende. Dikten såväl som litteraturen och teaterföreställningen erbjuder möjlighet till andra bilder av verkligheten. Hur går det till när vi möter motspråk som konfronterar vår föreställningsvärld? Vad händer då vi ställs inför valet att antingen se eller se bort? I avhandlingen Att sätta sig själv på spel. Om språk och motspråk i pedagogisk praktik diskuterar pedagogen Birgitta E. Gustafsson dessa frågor.
Det finns två etablerade synsätt när det gäller individens möte med omvärlden i ett pedagogiskt sammanhang. Enligt det första tillägnar sig individen kunskapen om världen på ett odramatiskt sätt; den “inhämtade” kunskapen berikar individens föreställningsvärld och ökar repertoaren av förståelser. Subjektet själv, den lärande individen, har däremot inte påverkats i nämnvärd utsträckning, eftersom kunskapsstoffet har infogats i de kognitiva referensramar som individen redan förfogar över. Det andra synsättet beskriver däremot den pedagogiska händelsen som gränsöverskridande. Individens världsbild omskapas och subjektet själv förändrar sin självförståelse och omvärldsförståelse.
I avhandlingen undersöker Birgitta E. Gustafsson pedagogiska händelseförlopp där gränsöverskridandet är en faktisk möjlighet.
– Jag ville undersöka hur deltagarna beskriver dessa händelser och hur de går in i det pedagogiska “spelet”, säger Birgitta E. Gustafsson. Händelseförloppen utspelas på två olika pedagogiska arenor: den ena handlar om ett möte mellan skola och teater. Genom gruppintervjuer har en analys genomförts som visar på hur lärare diskuterar teaterns potential i ett utbildningssammanhang. Den andra arenan är en högskolepedagogisk kurs i kulturpedagogik där deltagarnas skrivna inlämningsuppgifter utgör undersökningsmaterialet.
På bägge arenorna äger språkliga konfrontationer rum, och deltagarna ställs inför en valmöjlighet, att gå in i det pedagogiska “spelet” eller ställa sig utanför. Resultatet visar att när olika föreställningsvärldar bryts mot varandra så blir reaktionen olika. I avhandlingen formuleras det som tre olika handlingsstrategier: “gå in i”, “stanna kvar” och “fly undan”. Didaktiska frågor att beakta blir i detta perspektiv: Hur kan man skapa en undervisning som konfronterar elevernas/de studerandes föreställningsvärld? Vad är ämnets utmanande potential? Hur kan försök till motspråk organiseras?
Birgitta E. Gustafsson har varit mellanstadielärare och är sedan 1996 anställd som universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet med huvudsakligt arbete inom lärarutbildningen samt institutionens samverkansuppgift.
Avhandlingen Att sätta sig själv på spel. Om språk och motspråk i pedagogisk praktik försvaras fredagen den 22 februari 2008, kl. 10.15. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Växjö universitet. Fakultetsopponent är docent Annika Ullman, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Birgitta E. Gustafsson, e-post: birgitta.gustafsson@vxu.se, 070-5477953.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press,
telefon: 0470/708267 eller e-post: vup@vxu.se.
