Artikel från Skogforsk

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

24 januari 2008

Ny metod för avverkning i klen skog

Klenvirkesbuntaren Fixteri fäller, kapar, komprimerar och buntar hela klena träd. Enligt Skogforsk kan metoden bidra med en del av lösningen på problemen med klenskogsavverkning.

Arealen oröjda skogar som börjar växa in i gallringsålder ökar. Bestånden har en stor andel klena stammar och sådan skog är dyr att avverka. Men ju längre man väntar med gallringen, desto mer negativt påverkas beståndsutvecklingen.

– Beståndet blir också känsligare för skador i form av vindfällning och snöbrott när det väl gallras. Av skogsvårdsskäl behövs därför effektiva och skonsamma metoder att gallra de klena bestånden, säger Rolf Björheden, Skogforsk.

Här kan klenvirkesbuntaren vara ett alternativ. Fixteri producerar så kallade massa-bränslebuntar. De kan hanteras som vanlig massaved vid skotning och transport till massaindustrin. Buntarna matas sedan in i renseriets barktrumma tillsammans med konventionell massaved.

Bark, grenar och bräckage faller ut som en energifraktion och den rensade massaveden går vidare till flisning.

– Systemet har potential, men tekniska förbättringar krävs innan det kan slå igenom. Tidsstudier visar att prestationen är alltför låg i dagsläget, säger Rolf Björheden.

Fakta
De finska skogsforskningsinstituten Metla och Metsäteho har genomfört flera studier av Fixteri och resultaten visar att:
* Maskinen kan göra en skogsvårdsmässigt god avverkning.
* Transport och hantering av buntar kan ske rationellt och kostnadseffektivt.
* Tillskottet av biobränsle är betydande.
* Buntarna kan tas om hand i renseriet utan att äventyra massans kvalitet.
* Prestationen är oacceptabelt låg.

Läs mer i Resultat nr 19, 2007 som finns att beställa på www.skogforsk.se

Kontaktinformation
Kontakt
Rolf Björheden, Skogforsk. Tel: 018-18 85 09, 070-658 85 09
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera