Artikel från Skogforsk

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

20 november 2007

Stor potential för stråkröjning i ungskog

Mellan 15 och 50 procent. Så mycket snabbare går det att stråkröja än att röja traditionellt med röjsåg. Det framgår av nya resultat från Skogforsk.

Ett allt brantare berg av oröjd ungskog och en befarad framtida arbetskraftsbrist har ökat efterfrågan på att effektivisera ungskogsskötseln. Men för att kunna göra det krävs troligen någon form av mekanisering.
– Tidigare har man gjort försök att helt ersätta röjsågen med en maskin. Vid stråkröjning används röjningsmaskinen istället som ett komplement till den traditionella motormanuella röjningen, säger Isabelle Bergkvist, Skogforsk.

Metoden har använts i kanadensisk ungskog sedan början av 2000-talet med goda resultat. Nu har Skogforsk undersökt hur den fungerar i praktisk drift i Sverige. Under två säsonger har en prototypmaskin röjt drygt 800 hektar mark.
– Tidsbesparingen är från 15 procent upp emot 50 procent i täta bestånd, om man jämför med traditionell motormanuell röjning, säger Isabelle Bergkvist.

Studien visar också att röjningshastigheten inte verkar påverkas av vare sig medelhöjd eller stamantal.
– Vid traditionell röjning går det långsammare vid ökat stamantal och högre beståndshöjd. Men vi kunde inte se något sådant samband vid stråkröjning, säger Isabelle Bergkvist.

Det verkar alltså finnas en stor potential för stråkröjning. Men innan metoden kan börja användas på bred front finns en del inkörningsproblem att arbeta vidare med.
– Ett bekymmer är arbetsmiljön. Nuvarande maskiner kan inte köras mer än tre timmar av samma förare, främst på grund av vibrationerna. Den maskin som användes i studien hade dessutom hög bränsleförbrukning med höga timkostnader som följd, säger Isabelle Bergkvist.

Fakta stråkröjning
* Stråkröjning är en metod som innebär maskinell röjning i 2-2,5 meter breda stråk. Mellan stråken lämnas en zon på 4-8 meter, som röjs med vanlig röjsåg.
* Stråken ger bland annat möjlighet till effektivare fällning av stammar ut i stråken, snabbare transporter i beståndet och roligare arbete, eftersom man upplever att det händer något även i mycket täta bestånd.

Läs mer i Redogörelse nr 1, 2007 som finns att beställa på www.skogforsk.se.

Kontaktinformation
Isabelle Bergkvist, Skogforsk. Tel: 018-18 85 95, 070-558 85 87
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera