Tema

Nya rön om renskötselns produktivitet

Den årliga tillväxten i renhjordar varierar från år till år och från område till område, men den påverkas också av renägarnas strategier. Enligt Henrik Lundqvist från SLU styrs produktiviteten främst av mängden renar i ett område, sommarlängden, djurens kondition året innan, kalvslaktsstrategi, insektsförekomst och terrängförhållanden. Han föreslår också att renskötselområdet delas in på ett annat sätt än i dag: i sju zoner som avspeglar de faktorer som påverkar produktiviteten.

Det svenska renskötselområdet är mycket varierat och sträcker sig från Idre i söder till Treriksröset i norr, och det omfattar ungefär hälften av Sveriges yta. Henrik Lundqvists avhandling ska ses i ljuset av en pågående diskussion om renskötselns förutsättningar i Sverige.

För att få en övergripande bild av vad som påverkar renens ekologi har Henrik Lundqvist kartlagt hur sådant som terrängförhållanden, växtlighet, klimat och infrastruktur (vägar, järnvägar etc.) varierar inom renskötselområdet. Genom att relatera dessa faktorer till slaktstatistik från alla Sveriges 51 samebyar har han kunnat identifiera de faktorer som har störst inverkan på renhjordarnas tillväxt och renarnas kondition.

Hjordarnas tillväxt var bättre där växtsäsongen var lång och inte oväntat där det fanns färre djur per ytenhet än vid omvända förhållanden. Tillväxten var också bättre där djuren var vid god kondition året innan och där slakten var inriktad mot en större andel kalvar. Dessutom har terrängförhållanden betydelse, då det finns flera biologiska och meteorologiska faktorer som bland annat följer den topografiska gradienten från fjällen i väster till Bottenviken i öster. Dessutom verkar förekomsten av parasiterande insekter ha stor betydelse. Det var dock större skillnad i produktivitet mellan olika samebyar än mellan olika år.

Flera faktorer, såsom skareförekomst, vegetationstyp och infrastruktur inom betesmarker, förklarade förvånansvärt lite av produktivitetsskillnaderna. Att förekomst av skare och djup snö inte har avspeglat sig i sämre slaktutbyten kan bero på att renskötseln motverkar dessa faktorer bland annat genom stödutfodring och förflyttning av djur till bättre områden. Betydelsen av skare och djup snö bör ändå inte underskattas eftersom det är kostsamt att stävja dess effekter.

Vegetations beteskvalitet, konkurrerande markanvändning och infrastrukturer påverkar markernas kapacitet för renbete, vilket i studien delvis har fångats upp av antalet djur per ytenhet.

Henrik Lundqvist har också använt resultaten i avhandlingen till att föreslå en uppdelning av renskötselområdet i sju zoner, baserat på den samlade variationen i de undersökta faktorerna. Zonindelningen kan liknas vid den som används i trädgårdssammanhang. Han föreslår även att samebyarna delas in i sju grupper baserat på deras likheter och skillnader i produktivitetssammanhang. Denna gruppering ska kunna användas i administrativa sammanhang och förhoppningsvis även som underlag till klimatmodelleringar. Henrik Lundqvists storskaliga kartläggning av nuläget är nämligen en god utgångspunkt för forskning om klimatförändringars möjliga effekter på renskötseln.

Biolog Henrik Lundqvist, enheten för renskötsel, SLU, försvarar sin avhandling Range characteristics and productivity determinants for reindeer husbandry in Sweden.

Tid: 26 oktober 2007 kl 13.00
Plats: FU26, Husdjursvetenskapligt centrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Øystein Holand, UMB, Norge

Pressbild: (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)
• Henrik Lundqvist (Foto: Anna Olofsson)
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/henrik_lundqvist.jpg

Mer information: Henrik Lundqvist, 018-67 28 12, Henrik.Lunqvist@rene.slu.se

Abstract och avhandlingen i sin helhet (svensk sammanfattning: s 43-45):
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001577/

Enheten för renskötsel: http://www.rene.slu.se/?sve=1

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102

Nya rön om renskötselns produktivitet

 lästid ~ 2 min