Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

20 september 2007

Ung produktionsskog viktig för naturvården

Även unga skogar är intressanta för den biologiska mångfalden. Jörgen Rudolphi vid SLU har i sin avhandling funnit att vanliga avverkningsstubbar i produktionsskogar hyser fler ovanliga arter än förväntat. Detta är en viktig kunskap då alltfler stubbar bryts för bioenergiändamål.

Mer än 90 procent av skogen i Sverige används för produktion, dvs. den saknar formellt skydd. Huvudparten av denna skog utgörs dessutom av unga skogar som är yngre än 70 år och nästan en tredjedel är yngre än 30 år. Trots det har forskningen om den biologiska mångfalden i dessa yngre skogar i stort sett varit obefintlig.

Det fanns fler rödlistade* mossor och lavar, döda träd och lövträd i gamla skogar än i angränsande unga i ett studieområde i södra Norrland, enligt Jörgen Rudolphis avhandling. Detta stämmer med vad man kunde förvänta sig, men mer oväntat var att antalet arter per döda träd och lövträd var detsamma oavsett om träden stod i ung eller i gammal skog. Rikedomen på både mossor och lavar var störst i de områden som hade haft mest gammal skog i omgivningarna under de senaste decennierna. Risken är dock stor att den biologiska mångfalden utarmas betydligt om inte mängden döda träd och lövträd ökar väsentligt genom naturvårdsåtgärder.

Döda träd är en av de viktigaste levnadsmiljöerna för ovanliga arter i de svenska skogarna. Därför är ett av målen i den svenska miljöpolitiken att öka mängden döda träd i våra produktionsskogar. Idag tar man efter skogsavverkning ofta ut grenar och toppar till bioenergi. Jörgen Rudolphi har visat att detta leder till att antalet grövre, liggande döda träd minskar, eftersom även sådana tas ut i samband med bioenergiuttaget.

Vanliga avverkningsstubbar utgör en stor del av den döda veden i unga skogar, och är också en typ av död ved som är förhållandevis vanlig i skogslandskapet som helhet. I avhandlingen visas också att flera ovanliga arter av lavar fanns på 450 stubbar som ingick i en studie. Detta kan dock bero på att få botanister hittills har varit intresserade av stubbar. Stubbar kan alltså vara en viktig, men delvis förbisedd livsmiljö för arter i det brukade skogslandskapet. De har nyligen börjat brytas för att användas som bioenergi vilket gör fler stubbstudier nödvändiga.

Sammanfattningsvis menar Jörgen Rudolphi att unga skogar kan hysa arter som är sällsynta eller minskar i antal, men att det krävs att en hel del gamla och döda träd lämnas kvar som biologiskt arv från den gamla skogen. De unga skogarna får heller inte befinna sig på alltför stort avstånd från skogar där arterna redan finns. En genomtänkt naturvårdshänsyn vid skogsavverkning och bioenergiutvinning är alltså en förutsättning för att känsliga arter ska leva kvar långsiktigt i skogslandskapet.

* Arter som är hotade eller minskar i antal.

Biolog Jörgen Rudolphi, institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln Bryophytes, lichens and dead wood in young managed boreal forests. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.

Plats: Loftets Hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala

Tid: Fredagen den 21 september 2007, kl. 09.30.

Opponent: Dr. Emma Pharo, University of Tasmania, Australien

Mer information

Jörgen Rudolphi, Jorgen.Rudolphi@ekol.slu.se, 018-67 20 49, 070-656 32 99

Abstract och avhandlingen i sin helhet

Institutionen för ekologi http://www.ekol.slu.se/

Pressbilder
(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)

Porträtt på Jörgen Rudolphi. Foto: Lena Gustavsson
http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/JorgenRudolphi/JorgenRudolphi.jpg

Även unga skogar med lite död är viktiga för den biologiska mångfalden. Foto: Jörgen Rudolphi
http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/JorgenRudolphi/ungskog.jpg

Vanliga avverkningsstubbar är oväntat artika. Foto: Jörgen Rudolphi, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/JorgenRudolphi/avverkningsstubbe.jpg

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera