Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

12 mars 2007

Bekämpning av främmande vattenväxt ger oönskat resultat

Sjögull är en liten, näckrosliknande vattenväxt som har inplanterats och förvildats i flera svenska vattendrag. Där den trivs kan den bilda så täta bestånd att den blir ett hinder för bad, fiske och sjöfart. Dessutom påverkar den livet under vattenytan, eftersom den stänger ute solljuset. På vissa håll försöker man bemästra växten genom slåtter, men metoden är riskabel. Resultatet kan bli att växtens spridning påskyndas. Det visar Daniel Larson i en avhandling från SLU.

Spridningen av främmande arter är ett påtagligt hot mot biologisk mångfald och medför i många fall svårlösliga praktiska problem. När arter introduceras i områden där de aldrig tidigare har funnits finns risken att de etablerar sig och växer till explosionsartat. Daniel Larson har letat efter mönster i hur främmande växter etableras och sprids i sjöar och vattendrag, bland annat för att kunna göra riskbedömningar. Större delen av avhandlingen rör den främmande flytbladsväxten sjögull (Nymphoides peltata).

Sjögull, som introducerades i Sverige i slutet av 1800-talet, är en vattenväxt med små näckroslika blad och ganska små gula blommor. Arten finns idag i ett 30-tal svenska sjöar och vattendrag. Växten sprids ofta snabbt och kan bilda mycket täta bestånd, vilka kan vara ett hinder för bad, fiske och sjöfart. Det har till och med lagts fram en riksdagsmotion om utrotning av sjögull i Mälaren och dess tillflöden.

De praktiska besvär som sjögull för med sig har lett till att arten bekämpas på flera håll i landet, oftast genom slåtter, det vill säga avklippning några decimeter under vattenytan. Eftersom de avklippta växtdelarna inte tas omhand, kan de transporteras med vattenströmmar till nya områden, där de kan etablera nya bestånd. Tidigare visste man inte om spridningen av sjögull berodde på att växtdelar lossnat, transporterats och slagit rot, eller om spridningen skett med frön. Daniel Larsons undersökningar visar dock att den vegetativa förökningen dominerar kraftigt. Sjögullsplantor som växte nedströms om äldre lokaler var i de flesta fall genetiskt identiska med plantorna i det ursprungliga beståndet. Fröspridning förekom bara i ett vattensystem, och där endast i begränsad omfattning. Den vegetativa förökningens stora betydelse innebär att dagens bekämpningsmetoder påskyndar spridningen av sjögull.

Täta bestånd av sjögull för inte bara med sig besvär för människan, utan har troligen också en stor inverkan på ekosystemet, främst genom det mörkare ljusklimatet under vattenytan. Två av avhandlingens studier visar också att sjögull minskar tillväxten hos flera bottenlevande vattenväxter redan vid låga eller måttliga tätheter. För att undvika negativa miljöeffekter och igenväxning av vattensystem krävs bättre kontrollåtgärder.


Fil Mag Daniel Larson, institutionen för miljöanalys, SLU, försvarar måndagen den 12 mars 2007 kl. 13.00 sin avhandling ”Non-indigenous Freshwater Plants – Patterns, Processes and Risk Evaluation”. Disputationen äger rum i Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent är docent Mikael Lönn, institutionen för livsvetenskaper, Södertörns högskola, Huddinge.

Kontaktinformation
Mer information:
Daniel Larson, 018-67 31 41, 070-532 60 70, Daniel.Larson@ma.slu.se

Pressbilder: (får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges))

Foto på Daniel Larson (fotograf: Magdalena Brzezinska)
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/larson/daniel_larson.jpg

Foton på sjögull (fotograf: Daniel Larson)

* Sjögullsblomma (ljus bakgrund)
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/larson/sjogullsblomma.jpg

* Sjögullsblomma (mörk bakgrund)
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/larson/sjogullsblomma2.jpg

* Sjögullsplantor
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/larson/sjogullsplantor.jpg

* Sjögullstäcke
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/larson/sjogullstacke.jpg

* Sjögullstäcke med vattenspegel
http://www-nlfak.slu.se/pressbilder/larson/sjogullstacke2.jpg

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001339/

Länk till sida om främmande arter i vattenmiljöer:
http://aqualiens.tmbl.gu.se/

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera