Historien förebild för nutida bete
För att kunna sköta de naturbetesmarker som finns kvar, och förstärka deras biologiska mångfald, bör vi dra lärdom av hur de sköttes förr.
Dagens naturbetesmarker med stor biologisk mångfald är spillror av det som återstår av de betade utmarker och hagar som förr täckte stora delar av Sverige.
För att kunna sköta de naturbetesmarker som finns kvar, och förstärka deras biologiska mångfald, bör vi dra lärdom av hur de sköttes förr, skriver Anna Dahlström i en avhandling från SLU. Genom att rekonstruera äldre förhållanden med hjälp av kartor, boskapslängder och bouppteckning från 1620 och 1850 visar Anna Dahlström hur dåtida och nutida beteshävd skiljer sig åt.
Förr var betestrycket varierat både i tid och i rum. I dag utgörs hävden huvudsakligen av hårt bete hela säsongen. Det senare ger betydligt färre livsmiljöer för hotade arter och sämre förutsättningar för biologisk mångfald. En mer varierad hävd av naturliga betesmarker skulle därför öka förutsättningarna för att bevara och förstärka deras artrikedom.
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001269, http://www-hagmarksmistra.slu.se
BILDTEXT: Förr hävdades naturbetsmarkerna på ett varierat sätt. Idag betas de ofta så hårt att den biologiska mångfalden hotas. Foto: Skogsbiblioteket, SLU
Kontaktinformation
Anna.Dahlstrom@ekon.slu.se, 018-67 17 64,
