Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

29 november 2006

Nya prionrön från får och ko

Galna kosjukan och de två fårsjukdomarna Nor98 och scrapie orsakas av felveckade proteiner i djurkroppen, prioner. Mikael Klingeborn har i sitt doktorsarbete vid SLU funnit att Nor98 sannolikt härrör från en åldersrelaterad spontan felveckning av prionproteinet. Han har också i cellkulturer studerat prionproteiner från ko och hittat en ny, möjlig smittväg. Resultaten kan i förlängningen leda till nya typer av diagnostik, förebyggande åtgärder och behandling av prionsjukdomar.

I Norge upptäcktes 1998 en ny prionsjukdom hos får, Nor98. Fall av Nor98 har även upptäckts i ett flertal europeiska länder, inklusive Sverige. Nor98 hör till en grupp dödliga sjukdomar som drabbar nervsystemet och som kallas prionsjukdomar. Till denna grupp av sjukdomar hör bland annat bovin spongiform encefalopati (BSE) hos ko som också kallas galna kosjukan*, och skrapsjuka (scrapie) hos får.

Det unika smittämne som orsakar prionsjukdomar består till största delen, om inte helt, av ett felveckat protein som ger upphov till dödlig sjukdom. Detta protein, prionproteinet, finns också i en normal, frisk form, hos alla ryggradsdjur utan att orsaka sjukdom. Smittämnet kallas ”prion”, en omskrivning av proteinös infektiös partikel, för att skilja det från konventionella smittämnen såsom virus och bakterier.

Mikael Klingeborn i sitt doktorsarbete vid SLU studerat det felveckade prionproteinet hos får drabbade av Nor98. Han har visat att detta Nor98-prion har en karaktäristisk felveckning som är skild från scrapie-prioner. Vidare fann han att Nor98-prioner uppvisar slående likheter med prioner från människor drabbade av Gerstmann-Sträussler-Scheinkers syndrom (GSS). GSS är en prionsjukdom som orsakas av en mutation i priongenen, men hos får drabbade av Nor98 har man inte kunnat finna någon motsvarande mutation. Dessa resultat, tillsammans med observationer att Nor98 endast drabbar enskilda djur i en flock, och att de drabbade djuren är relativt gamla, tyder på att sjukdomen kan vara en åldersrelaterad spontan förändring av strukturen hos friskt prionprotein till den sjuka formen. Dessa resultat om Nor98 kan leda till nya typer av diagnostik och behandling av prionsjukdomar.

I studier av normalt prionprotein från ko i cellkultur fann han också att prionproteinet genomgår två klyvningar i sin proteinkedja, vilket ger upphov till två fragment som lösgörs från cellen och återfinns utanför. Ett av dessa fragment finns i hjärnan hos en rad olika djur, vilket tyder på att samma processer också sker i djuret. Vidare upptäcktes en alternativ typ av utsöndring av normalt prionprotein från cellen via små fettblåsor, exosomer. Denna typ av utsöndring kan ha betydelse för funktionen hos normalt prionprotein och/eller spridning av prionsmitta.

Dessa nya upptäckter skulle kunna ge nya infallsvinklar för behandling av prionsjuka individer och för att förebygga uppkomsten av prionsjukdomar.

Fotnot
*Galna ko-sjukeepidemin i Storbritannien och övriga Europa har orsakat mer än 180 000 diagnostiserade fall sedan 1986 och det totala antalet smittade djur har uppskattats till en miljon. BSE har också, troligen genom smittade matprodukter, hittills orsakat drygt 170 dödsfall hos människa, majoriteten av dessa i Storbritannien.

Mikael Klingeborn, institutionen för molekylär biovetenskap, avdelningen för veterinärmedicinsk immunologi och virologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”The Prion Protein in Normal Cells and Disease – Studies on the Cellular Processing of Bovine PrPC and Molecular Characterization of the Nor98 Prion”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.

Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna, Uppsala
Tid: Tisdagen den 12 december 2006, kl 13.15.
Opponent: Professor Mark Rogers, University College Dublin, Irland

Kontaktinformation
Mikael Klingeborn, 018-4714875, 070-6429600, mikael.klingeborn@mbv.slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera