Laserbehandling minskar inte hälta hos häst

Däremot påverkar laserbehandlingen både temperatur och blodflöde i huden. Det visar ny forskning som har gjorts av veterinär Anna Bergh vid SLU och som nyligen presenterades.

Koldioxidlaser har använts under flera år – utan att det har funnits särskilt många vetenskapliga bevis för dess effekter. Syftet med Anna Berghs avhandling har varit att utvärdera om behandling med koldioxidlaser har någon positiv effekt på ledinflammationer hos häst. Hon vill också utreda om tekniken orsakar något lidande för de behandlade djuren.

Rehabilitering av sporthästar är ett viktigt men till stor del outforskat område. Veterinärmedicinen börjar allt mer snegla på möjligheten att använda alternativa metoder för att bota hästar.

– Det finns i dag ett stort intresse för rehabilitering av olika skador hos hästar. Men det saknas mycket kunskap om hur olika metoder fungerar och om de har någon verklig effekt, säger Anna Bergh.

– Mina studier av koldioxidlaserns effekter är bara en början. Jag vill nu gå vidare för att hitta sätt att objektivt utvärdera olika behandlingsmetoder. Om de fungerar och i så fall hur. Genom den här studien har vi bland annat fått ökad kunskap om hur laserljuset påverkar olika fysiologiska skeenden i kroppen, vilket är värdefull kunskap.

VANLIG DIAGNOS
Många sporthästar som tränar och tävlas, drabbas av ledinflammationer i sina ben. Framför allt är det kotlederna i hästens framben som drabbas. Inflammationen kan orsaka både lidande och nedsatt brukbarhet hos hästen. Hos försäkringsbolagen är kronisk kotledsinflammation en diagnos som kostar stora summor för behandling och i vissa fall avlivning. Den traditionella behandlingen av ledinflammationer är att spruta in cortison eller hylartil (syntetisk tuppkam) i leden. De senaste åren har dock ett antal hästar behandlats med koldioxidlaser för att få igång en läkning i den inflammerade leden.

– En koldioxidlaser är ett mycket kraftfullt instrument där man skiljer på att fokusera eller defokusera ljuset. Inom humanvården används den främst för kirurgiska ingrepp med fokusering men för hästar har den främst använts för behandling av skadad vävnad med ett defokuserat ljus.

Anna Bergh har använt sig av en modell där ett kliniskt problem, ledinflammation, har studerats både i laboratoriemiljö och på hästkliniken. Hon har mätt temperatur och blodflöde i olika kroppsvävnader, samt studerat hur huden förändrats efter olika doser av laserbehandling.

I den kliniska studien bestämdes att hästarna skulle vara halta från kotlederna. Cirka 50 halta hästar testades på hästkliniken vid SLU för att utreda om de kunde ingå i forskningen.
För att utvärdera laserns effekt på smärta, det vill säga minskad hälta, utrustades varje häst med accelerometer som registrerade rörelsen för hästens ben, huvud, kors och manke. Hästarna filmades och accelerometertekniken gav därmed ett objektivt mått på hur respektive häst haltade. Det gav en god samstämmighet mellan den subjektiva (veterinärens) och objektiva bedömningen.

-En halt häst har ofta hältor på flera ställen. Vi ville enbart ha med hästar som bara visade hälta från kotleden på ena eller bägge frambenen. Totalt ingick sexton hästar i studien.

-Hästarna behandlades vid fem tillfällen under en vecka men hälften, åtta hästar, fick aktiv laserbehandling medan de andra ått fick placebobehandling, dvs laserljuset riktades inte mot benet. Varje ben behandlades från tre håll under fyra till sex minuter, totalt tolv minuter. Resterande antal hästar fick ingen behandling alls, de var en så kallad blindgrupp (placebo).
Återbesök gjordes efter sju och fjorton dagar. Om ingen förbättring hade skett efter sju dagar hos någon av grupperna erbjöds kostnadsfri behandling med valfri behandling, i regel cortison och hylartil.

ÖKAD TEMPERATUR I HUD
I sina studier fann Anna Bergh att laserbehandlingen visserligen ökade temperaturen i de ytliga vävnaderna på hästbenet. Största värmeökningen i hud uppmättes hos hästar med tjock päls på benet. Men inne i själva leden var det ingen temperaturskillnad mot innan behandling.

För Anna Bergh har djurskyddsaspekten varit en viktig drivkraft inom forskningen. Hon är fundersam till att koldioxidlaser marknadsförs utan vetenskapligt utredda behandlingsdoser. Det finns till exempel ingen rekommendation hur lång tid varje led ska behandlas.

-I dagsläget finns helt enkelt inga vetenskapligt studier på häst. Våra studier har visat att om man ger en medeldos på 16 watt i fyra minuter där ljuset sveper över en yta på 42 kvadratcentimeter så blir det inga negativa hudförändringar. Man bör hålla sig inom den nivån.

Anna Bergh tvivlar inte på att koldioxidlasern har värmande effekt, men effekten är ytlig och därför vore det intressant att undersöka hur vävnaden läker efter behandlingen av mer ytliga skador än kotledsinflammationer.

– Ett problem inom rehabilitering av djur är att man jämför med humanvården, och det är inte så lyckat. Det är jätteviktigt att de som jobbar med djur har kunskap om hur olika skador hos dem ska behandlas och därefter tränas upp.

För mer information om Anna Berghs avhandling vid SLU ring 018-67 21 52 eller via mail Anna.Bergh@afys.slu.se