Artikel från Högskolan i Kalmar
18 maj 2006

Vattendrag – kraftigt påverkade av metaller

Marcus Roos vid Högskolan i Kalmar har studerat läckage av syra och metaller ur sura sulfatjordar, och hur det inverkar på hydrokemin i närliggande grund- och ytvatten. Studierna har gjorts längsmed kusten i Finland och Sverige samt i Mekong Deltat i Vietnam där det visar sig att vattnen är kraftigt påverkade, det vill säga höga metallhalter och lågt pH värde, av läckage från de omkringliggande sura sulfatjordarna.

Sura sulfatjordar utvecklas i sulfidrika marina sediment, och återfinns i många kustområden runt om i världen. Där man i dessa jordar, ofta genom markåtervinning för jordbruksändamål, dramatiskt och plötsligt sänkt grundvattennivån har resultaten varit en produktion av extrem syra och transport av enorma kvantiteter av syra och metall (till exempel aluminium, kadmium, nickel, zink, kobolt, mangan och thallium) till den omkringliggande miljön. De biologiska skadorna som uppstår tillföljd av detta läckage är omfattande och kan orsaka bland annat massiv fiskdöd, ackumulering av metaller, infertilitet hos akvatiska organismer och död av växtlighet samt kraftigt minska biodiversiteten i påverkade vattendrag.

Marcus Roos har fastlagt vilka metaller som läcker ur dessa jordar och i vilken omfattning, samt hur läckaget varierar under olika hydrologiska förhållanden under året. Han har även jämfört läckaget ur de skandinaviska (boreala) sura sulfatjordarna med läckaget ur asiatiska (tropiska) sura sulfatjordar och kommit fram till att de processer som frigör metaller ur sura sulfatjordar har mycket gemensamt, oberoende stora kontraster i ambient temperatur, hydrologisk dynamik, markanvändning och typ av växtlighet i områdena. Detta innebär att oberoende av var i världen dessa jordar återfinns så finns möjligheten att förutsäga, sekvensen (samt under gynnsamma förhållanden även kvantiteten) av toxiska metaller som kommer att frigöras från dessa jordar och följaktligen påverka akvatiska system som återfinns nedströms från källan. Ett område av 13 vattendrag i Finland, Österbotten visade sig vara mest påverkat av läckage med höga metallkoncentrationer och lågt pH från sura sulfatjordar jämfört med 47 andra vattendrag längs med hela finska kusten och delar av den svenska kusten. Därutöver visade sig metalläckaget från sura sulfatjordar i Österbotten, Finland vara kraftigare, för de flesta potentiellt toxiska metallerna (PTMr), jämfört med metalläckaget från sura sulfatjordar i Mekong Deltat, Vietnam.

– PTMr som återfinns i vår miljö och härstammar från till exempel industrin, trafik, energiproduktion, så kallade antropogena källor, hamnar ofta i fokus när man diskuterar metallföroreningar, medan PTMr som härstammar från mera diffusa geologiska källor ofta glöms bort eller förhålls till på ett mera lättsamt sätt, säger Marcus Roos. Därför är det ytterst viktigt, att vi nu kan sätta fokus på kustområdet i Österbotten med kraftigt förhöjda koncentrationer av flera PTMr vilket är ett resultat av läckage från sura sulfatjordar. Att arbeta för att sänka dessa höga metallkoncentrationer borde vara lika självklart som att motarbeta giftiga utsläpp från antropogena källor. Detta innebär noggrann planering, vilket för tillfället inte är fallet, av samtliga dräneringsarbeten, Till exempel markåtervinning genom dikning, muddring av vattendrag och flodmynningar, i sura sulfatjordslandskap. Ingripanden för att minska metallkoncentrationerna och motverka den negativa inverkan på den akvatiska miljön kommer att underlättas av att de mest förorenade vattendragen är relativt små.

Avhandlingen heter “Hydrochemical characteristics of boreal and tropical surface and ground waters affected by acid sulphate soils”. Disputationen äger rum fredagen den 19 maj kl 12.15 i Sal A137, Kocken, Landgången 4, Kalmar. Opponent är Peter Österholm, tf Professor, Institutionen för geologi och mineralogi Åbo Akademi University, Åbo Finland.

Kontaktinformation
Marcus Roos
mobil: 073-7856713
e-post: marcus.roos@hik.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera