Artikel från Karlstads universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

21 december 2005

Folkbildning eller akademiska studier – vad väljer individen och varför?

Med utgångspunkt i dagens debatt om utbildning som ett medel för tillväxt, tar sig forskare vid Karlstads universitet an uppgiften att studera hur individen väljer utbildning och utbildningsform. Det är inte alltid som studier på högskola och universitet är det mest lämpliga, utifrån individens perspektiv.

Börjar svenskarna bli överutbildade? Är regeringens mål att 50 procent av elevkullarna på gymnasiet ska välja att studera på högskolan rimligt eller ens önskvärt? Denna modell med utbildning på högskolenivå som tillväxtfaktor lämnar vissa grupper i samhället utanför. Fortfarande dominerar personer från studievana miljöer högskolans föreläsningssalar. Studenter i Sverige är fortfarande i hög grad en socialt och etniskt homogen grupp. Modellen löser inte heller arbetsmarknadens behov av yrkesgrupper utan högre utbildning.

I studien tänker Karlstadsforskarna titta närmare på vilken roll den folkbildande verksamheten, i form av studiecirklar och korrespondenskurser, har spelat under de senaste 50 åren i Sverige. Och hur har olika regionala kunskapstraditioner utvecklats och inverkat på individens val av utbildningsformer?

Ann-Kristin Högman, lektor i historia vid Karlstads universitet, menar att
valet av studier inte sker förutsättningslöst.

– Vi tänker särskilt lyfta fram de normer och värderingar som styr individens val. I mäns och kvinnors omgivning finns idéer som talar om vad man ska läsa, hur man ska läsa, när man ska läsa och inte minst var man ska läsa. Vissa grupper har också en utpräglad motvilja inför högre studier och vi kan även se stora regionala skillnader, där särskilt glesbygdens män släpar efter i utbildningsnivå.

Resultaten från studien kan bidra till att skapa en större förståelse för lokala kunskapstraditioner och väcka en debatt om värdet av olika kunskapsformer, även sådana utanför högskola och universitet.

Läsa och leva – en samhistorisk studie av sambandet mellan utbildningsval och lokala kunskapstraditioner heter studien. Den finansieras av Vetenskapsrådet och Länsstyrelsen i Värmland och kommer att pågå under tre år med början 2006. Förutom Ann-Kristin Högman, deltar även Martin Stolare,lektor i historia vid Karlstads universitet. De två ska också knyta en doktorand till projektet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna Ann-Kristin Högman, Karlstads universitet, tfn: 054 – 700 13 03 eller 0708-32 33 39 eller Martin Stolare, Karlstads universitet, tfn: 054 – 700 14 28 eller 0702 -29 70 43.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera