Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

21 september 2005

Alternativa röjningsmetoder möjliga i privatskogsbruket

Ungskogsröjning är en åtgärd som ofta blir eftersatt. I en doktorsavhandling från SLU i Umeå utreds varför privata skogsägare inte röjer i den utsträckning som behövs. Alternativa röjningsmetoder, som toppkapning högre upp på stammarna, har också studerats. Ungskogsröjningen skulle bli mer attraktiv för skogsägaren, om ingreppet förenklades och kunde ske till lägre kostnad.

Avhandlingen visar att skogsägarna är medvetna om att röjning är en lönsam åtgärd och att de också är medvetna om de röjningsbehov som finns. Den främsta anledningen som de angav för att inte röja var tidsbrist. Alltför hög kostnad för ingreppet är en annan viktig orsak.

Av de metoder som undersöktes för att göra röjningen billigare var toppkapning (att kapa stammarna på en högre höjd) en möjlig ersättning till vanlig röjning, i alla fall i rena björkbestånd. Punktröjning (att bara ta bort de allvarligaste konkurrenterna) verkade inte vara lika effektivt som traditionell röjning.

Simuleringar visar att röjning (jämfört med ingen röjning alls) är en lönsam åtgärd, även i de fall där röjningen utfördes på så sätt att alla planterade stammar röjdes bort!

Fredagen den 23 september 2005 kl 10.00 försvarar jägmästare Karin Fällman, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, sin avhandling med titeln Aspekter på röjning – Privata skogsägares attityder och alternativa metoder (Aspects of Precommercial Thinning – Private Forest Owners’ Attitudes and Alternative Practices).

Opponent är D.Sc. Sauli Valkonen. Finlands Skogsforskningsinstitut, Vantaa Research Centre, Finland.

Disputationen avser skoglig doktorsexamen.

Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå.

Kontaktinformation
Karin Fällman, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, tel 090-786 86 21.

E-post: Karin.Fallman@ssko.slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera