Tema

Mat för livet 2025!

Kommer vi att äta bröd för att förebygga urinvägsinfektion i framtiden? Blir det plöjningsförbud runt Östersjön? Kommer lägenheter att byggas utan kök? Blir jordbruket en osjälvständig underleverantör till handeln? Idag presenterade femton nydisputerade forskare sina framtidsbilder om hur jordens framtida livsmedelsförsörjning ter sig 2025 på konferensen Mat för Livet 2025! Vem tar ansvar? i samband med Vetenskapsfestivalen i Göteborg.

Mat för Livet syftar till att öka jordens livsmedelsproduktion, höja kvaliteten på livsmedel, förbättra folkhälsan och producenternas livsvillkor, bevara och utveckla landskapets estetiska och rekreativa värden samt återställa naturvärden utan att belasta miljön.

Projektet startade 2004 för att belysa livsmedelsförsörjningen och dess konsekvenser ur ett globalt perspektiv. Målet har varit att utifrån svensk livsmedelssektor och livsmedelsforskning utarbeta visioner som underlag för framtida forskning och utveckling. Forskarna kommer från olika discipliner och livsmedelsförsörjningen har belysts ur ett ekonomiskt, socialt, tekniskt, ekologiskt och internationellt perspektiv. Framtidsbilderna har diskuterats med beslutsfattare inom näringsliv, konsumentorganisationer, forskning och myndigheter.

Framsynen har initierats av forskningsrådet Formas och KSLA i samarbete med Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Livsmedelsindustrierna


Några av de spännande framtidsbilderna:

Människor och mat på drift


Linley Chiwona Karltun: 

Människor som flyttar från ett land till ett annat tar både med sig sin matkultur samtidigt som de får en ny matkultur. Hur stor roll har maten i dessa människors liv och vad vet vi om dessa människors hälsa idag och om 20 år? Vad händer med människors matvanor när de flyttar från ett land till ett annat? Vad händer när de inte kan ta del av det nya samhället med dess matkultur och råvaror samtidigt som de inte hittar de råvaror som de använde i det land de kom ifrån? Hur påverkas deras hälsa av det? Jag är själv en av de cirka en miljon invandrare som finns i Sverige idag och är bekymrad över att det i Sverige saknas forskning om invandrare och deras matvanor och hälsa. Vi behöver forskning som kan ge ett modernt hälsosystem som återspeglar den mångfald av människor som finns i Sverige.

Linley Chiwona Karltun, Inst för landskapsplanering, Linley.Chiwona.Karltun@lpul.slu.se, SLU, 018-67 27 57,


Mat och landskap 2025 – eller ingenting alls

Niklas Cserhalmi:

Matproduktion och njutbara landskap förutsätter varandra, det ena kan inte överleva 2025 utan det andra. Om det ska finnas bönder kvar i Sverige 2025 måste de producera sådant som vi konsumenter vill ha, och det finns en ökande efterfrågan på upplevelser av landsbygd, exempelvis öppna landskap och vilda rovdjur. Många av oss konsumenter kan tänka sig att betala bondehushållen för att producera detta. Men för att de upplevelser vi har av landsbygden ska vara positiva krävs en koppling mellan upplevelsen och en känsla av ”naturlighet” och ”genuinitet”. Ett öppet landskap är inte lika mycket värt om det sköts av landskapsentreprenörer, som kan liknas vid städfirmor, som om det sköts av bondehushåll. Och den betade hagen är inte lika mycket värd om djuren som går där inte är produktionsdjur utan landskapsvårdare som skjuts och grävs ner när de gjort sitt jobb med att beta av marken.De njutbara landskapen behöver således produceras av bönder för att överleva, på samma sätt som bönder behöver producera njutbara landskap för att kunna överleva. Landskapsproduktion räddar således kvar bondenäringen i Sverige.Niklas Cserhalmi, Avd för agrarhistoria, SLU, niklas.cserhalmi@ekon.slu.se, 011-16 08 11


Yoghurt mot pollenallergi, finns det om 20 år?

Alejandra Vásquez:

Bröd mot urinvägsinfektioner, juice mot bröstcancer, yoghurt mot pollenallergi, berikad pizza för att motverka diabetes, malmöitisk ”vitaminkryddad” falafel, naturläkemedel, nej! ”functional food” heter det, möjligheterna är många i bakteriernas värld. Idag använder vi i allt större utsträckning livsmedel inte bara för mättnad och näringstillförsel utan också för att öka vårt välmående. Varför då inte bara tillverka tabletter som innehåller bakterier i stället för att tillsätta dem i ett livsmedel? Bakterien måste vara levande för att kunna ha någon positiv effekt och den har svårt att överleva i en tablett. Däremot går det utmärkt att tillföra levande organismer som t ex bakterier i ett livsmedel så att de gör nytta i vår kropp. Om 20 år kan urvalet av dessa funktionella livsmedel spela en väsentlig roll i kampen mot infektioner, miljöförstöring, allergier och obotliga sjukdomar. Med bakterierna i fokus i form av probiotika, dvs levande bakteriekulturer som påverkar tarmens bakterieflora i positiv riktning, är möjligheterna oändliga. Fantasin är det enda som begränsar oss.

Alejandra Vásquez, Avd för livsmedelsteknologi, LTH, alejandra.vasquez@livsteki.lth.se, 046-222 83 26


Övriga forskare i Mat för Livet:

Charlotte Alklint, Livsmedelsteknik, Lund, charlotte.alklint@livstek.lth.se
Barbro Beck-Friis, SLU, Uppsala, barbro.beck-friis@omv.slu.se
Anders Bengtsson, Lunds Universitet, anders.bengtsson@fek.lu.se
Johanna Berlin, SIK, Göteborg, jbe@sik.se
Susanne Johansson, SLU, Uppsala, susanne.johansson@evp.slu.se
Markus Larsson, markus.larsson@mdh.se
Cecilia Mark-Herbert, SLU, Uppsala, cecilia.mark-herbert@ekon.slu.se
Annika Olsson, Lunds Tekniska Högskola, annika.olsson@plog.lth.se
Frédéric Prothon, prothon@telia.com
Lena Rimsten, Cerealia, Årsta, lena.rimsten@cerealia.se
Frode Slinde, Göteborgs Universitet, frode.slinde@nutrition.gu.se
Jacob Östberg, Stockholms Universitet, jo@fek.su
Styrgrupp:

Lisa Sennerby Forsse, Forskningsrådet Formas
Antonia Axelsson Johnson, Axel Johnson AB
Agneta Dreber, Livsmedelsföretagen
Christina Fjellström, Uppsala universitet
Caroline Trapp, Lantbrukarnas Riksförbund
Louise Ungerth, Konsumentföreningen i Stockholm
Annika Åhnberg, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien


Projektgrupp:

Barbro Bragman, Coop
Johan Carlsten, Chalmers tekniska högskola
Bruno Nilsson, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien
Peter Sylwan, vetenskapsjournalist, Killestorp
Annika Åhnberg, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien

Kontaktinformation
Emilie von Essen, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se eller

Helle Rosencrantz, KSLA, 08-5454 7701, helle.rosencrantz@ksla.se

Mat för livet 2025!

 lästid ~ 4 min